Min man tror att våren styrs av almanackan

RELATIONER
Slavenka Drakulic är journalist och författare.

I Wien kom våren exakt den 21 mars. Med strålande sol, blå himmel och 19 graders värme.

Men det var i mars. När det blev april började temperaturen sjunka mot noll. Himlen sänkte sig. Den hängde strax över våra huvuden som ett grått lock. Våren skulle bli kall.

En sak bekymrar mig med vädret på våren: jag måste alltid ta ett bråk med min make om värmen

i lägenheten. Efter 21 mars, när våren ska komma, går han från rum till rum och skruvar ner elementen. Plötsligt är han för varm. Jag antar att det är för att han är svensk. Svenskar tror uppenbarligen på vad almanackan säger. Om det är vår så måste det vara vår oavsett vad termometern visar.

Jag såg det själv i Stockholm nyligen. Det var kallt. Men enligt datumet var det vår och folk hade redan tunna vårkläder på sig. Jag frös bara av att titta på dem. Jag kommer ju från Medelhavskusten och är aldrig tillräckligt varm, utom på sommaren. Och inte ens då om det inte är över 25 grader.

Så hela tiden måste vi försöka komma fram till en kompromiss hemma. Han kan få stänga av värmen i sitt arbetsrum och ett sovrum. I ett vardagsrum ska vartannat element vara på medan alla är på i mitt rum. Det skapar en uthärdlig situation för mig.

När sommaren äntligen är här och jag är alldeles lagom varm, då lider min make av hettan. Förra året när det var över 37 grader åkte han faktiskt upp till kalla och regniga Sverige.

Över påsken åkte vi till fritidshuset i sydtyrolska Istria. Väderleksrapporten hade sagt enstaka skurar, blåsigt och kallt.

Vi kom. Huset var skönt uppvärmt och ute var det kallt och grått - som om det vore jul och inte påsk. Men i stället för att njuta av vinterstämningen tog min man på sig en tjock stickad tröja och sänkte termostaten. Jag protesterade.

- Men det är vår, sa han som om det och inte yttertemperaturen skulle styra. När jag hade frusit ett tag övertalade jag honom att ta av sig ylletröjan i stället och inse att det är vinter, även om det är vår enligt almanackan.

Efter påskhelgen åkte jag till Haag. Mina bekanta hade hyrt en marklägenhet med en liten trädgård på baksidan åt mig. Jag var jättenöjd. Med allt utom att värmen inte fungerade. Jag vaknade den första morgonen. Det var söndag, nio grader ute och gaskokaren hade just slutat fungera.

Jag ringde en dygnet runt-service som jag hittade på Gula sidorna. Det kom en ung man. Han förklarade för mig att behållaren behövde bytas ut. Jag hoppade i taket. Det skulle kosta astronomiska summor pengar. Skulle jag betala det? Jag som bara skulle bo där i två veckor! Han hyste medlidande.

- Jag kan laga det så att du varken har värme eller varmvatten.

Gissa vad jag valde.

Översättning: Eva-Lotta Eriksson

ARTIKELN HANDLAR OM