Nu trivs Lollo på sitt jobb

7 av 10 kommunalarbetare vantrivs på arbetet - men få vågar sluta

RELATIONER

Barnsköterskan Lollo Hellman tjänade 5 000 kronor i månaden på att byta jobb.

Hon var en av de 420 000 kommunalarbetare som egentligen vill göra någonting annat.

- Man jobbade, ställde upp och gjorde ett bra jobb. Men man fick aldrig höra det.

En Sifo-undersökning som Kommunförbundet beställt visar på en skrämmande vantrivsel bland de anställda i kommunerna.

Lollo Hellman, assistent på Ericsson, tjänar efter tre månader nästan 5 000 kronor mer i månaden än vad hon gjorde efter nio år i det kommunala. Och hon stormtrivs.

- Jag känner mig uppskattad. Nu vill jag gå till jobbet.

Så var det inte under åren som barnskötare. Det var tungt och hon kände inte att någon brydde sig om att hon skulle utvecklas. I de fall som utbildning gavs blev hon ofta utan.

- "Någon måste vara kvar i stugan och ta hand om barnen"sa de. Och det blev jag.

Annat är det i dag.

- Här känner jag att jag får utvecklas. Jag är en slags problemlösare. Det är kul. Det känns att de är måna om vad jag vill göra i framtiden.

I Sveriges kommuner arbetar cirka 600 000 svenskar. Sifo-undersökningen visar att mer än varannan, 54 procent, är missnöjda eller delvis missnöjda med sina jobb, men att de inte känner att de har möjlighet att ta sig därifrån. 17 procent är missnöjda och tänker byta jobb snart.

Det är just den dåliga lönen och små möjligheter att utvecklas som anges som orsak. Bara var tionde är helt nöjd med sitt jobb och vill vara kvar. I undersökningen har 3 200 kommunanställda och 800 privatanställda svarat på samma frågor - och de privatanställda är betydligt mer nöjda.

När Lollo Hellmans avdelning minskade på personal och ökade barnantalet blev jobbet för tungt. Hon började söka nya jobb. Till slut fick hon napp och kom in på en ettårig utbildning till sekreterare. Efter utbildningen var hon garanterad jobb för en uthyrningsfirma. Där stannade hon i drygt ett år. På det sista uppdraget - Ericsson - blev hon kvar.

Snart ska hon ha sitt första utvecklingssamtal.

- Det är man inte van vid. Där kom jag ingenstans. Här får jag feedback för det jag gör. Min chef kan säga vad han inte är nöjd med, och jag kan säga vad jag inte är nöjd med. Så var det inte i barnomsorgen. När jag började hade de en föreståndare för varje stuga - men det tog de bort.

FAKTA/Fem steg till ett nytt jobb

Christina Larsson

ARTIKELN HANDLAR OM