Fler skador när kvinnan får styra

Bristningar i underlivet har fyrdubblats de senaste 20 åren

RELATIONER

Trenden slog igenom på BB-avdelningarna under 80-talet. Kvinnan skulle styra så mycket som möjligt över sin förlossning. Barnmorskan skulle avvakta.

Många har varit nöjda men en stor undersökning visar nu att metoden orsakat en flerdubbling av förlossningsskadorna.

Under slutet av 80-talet och i början av 90-talet skulle förlossningarna var naturliga och barnmorskestuderande fick inte längre lära sig samma grundliga hantverk, särskilt när det gäller utdrivningsskedet. Ellen Samuelsson tror att det kan vara en anledning till att bristningsskadorna ökat.

I fredags berättade Aftonbladet Kvinna om Eva Nylander som fick en allvarlig bristning i underlivet när hon födde sitt första barn i vintras.

Just den typen av skada har blivit fyra eller fem gånger vanligare under de senaste 20 åren. Siffran varierar lite mellan olika undersökningar.

Skadan kallas för sfinkterbristning. Det är ringmuskeln på ändtarmen som går sönder. Är skadan stor kan den som drabbas börja läcka gaser och avföring och få svåra smärtor.

1982 drabbades 0,7 procent av alla som födde barn av allvarliga sfinkterbristningar. 1996 var det hela 2,9 procent. Det motsvarar omkring 2 500 kvinnor.

Barnmorskan Ellen Samuelsson har förlöst kvinnor i 21 år. Nu ägnar hon sig åt forskning på heltid. I en undersökning som blev klar ifjol försöker hon ta reda på varför skadorna ökat.

I undersökningen ingår 2 883 kvinnor som födde barn på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg mellan 1995 och 1997.

Det visade sig att flera faktorer ökade risken för skada:

Kvinnan var förstföderska.

Barnet var stort.

Förlossningen var utdragen.

Man använde sugklocka.

Kvinnan hade fått epiduralbedövning.

Men den viktigaste faktorn var om barnmorskan var aktiv eller passiv i förlossningens slutskede.

Hjälpte han eller hon till och höll emot barnets huvud med händerna och fick mamman att inte ta i för fullt under utdrivningsskedet minskade risken för skador.

Det här var också den faktor där det skett en större förändring. Varken metoderna för smärtlindring eller andelen förstföderskor och stora barn hade ändrat sig nämnvärt sedan 1982 men det hade barnmorskornas arbetssätt.

Hur uppstod tanken att man skulle låta kvinnorna styra mer över sin förlossning?

- Förmodligen har man tittat på olika däggdjur, där man betraktar förlossningen som en normal, ganska likartad, företeelse. Man har sedan sett människan som ett däggdjur och ansett att man ska störa eller ingripa i förlossningen så lite som möjligt, säger Ellen Samuelsson.

Med tanke på att skadorna ökat verkar det som en dum idé. Finns det en bra sida också?

- Jovisst, det har inneburit mycket positivt. Kvinnorna har kunnat styra mer, förlossningsställningen bland annat.

Har din undersökning fått något genomslag på BB-avdelningarna?

- Det tar lite tid, men man kan säga att det finns i medvetandet hos de

flesta barnmorskor, säger Ellen Samuelsson.

Finns det något kvinnan själv kan göra för att minska risken för bristningar?

- Hon kan med andningsteknik försöka bromsa lite i förlossningens slutskede så att det inte går för fort, säger Ellen Samuelsson.

FAKTA/13 gånger fler skador i Malmö än i Finland

Jon Hansson

ARTIKELN HANDLAR OM