Anmälda för våldtäkt går allt oftare fria

Ord står mot ord – våldtäkter efter krogflirter svårare att utreda än överfallsvåldtäkter

RELATIONER

En krogflirt som går snett.

Hon säger våldtäkt. Han hävdar att det var ömsesidigt sex.

Vittnen saknas och kvinnan har inga synliga skador.

Rätten väljer därför att fria mannen.

Foto: Lars Hedelin
Hon säger våldtäkt, han kallar det sex. När ord står mot ord och vittnen saknas tenderar domstolen att fria. Bilden är arrangerard.

Scenariot är inte ovanligt. Trots att allt fler våldtagna kvinnor tar mod till sig och gör en polisanmälan döms fortfarande få förövare i domstol.

Förra året anmäldes 2 024 våldtäkter till polisen.

Anmälningarna av våldtäkter har ökat med nära 50 procent sedan 1990 men antalet fällande domar ligger kvar kring 100 stycken varje år, enligt statistik från Brå, Brottsförebyggande rådet. I fjol var de 121.

Det är framför allt anmälningarna av inomhusvåldtäkter efter krogbesök som har ökat.

– Allt fler människor är ute och roar sig i dag. Folk följer med varandra hem och då uppstår det ibland en våldtäktsituation, säger Jan Ahlberg på Brå.

Efteråt står ofta ord mot ord. Egon Bergkvist arbetar som kriminalinspektör vid polisen i Stockholm och vet av erfarenhet att våldtäkter efter krogflirter är svårare att utreda än överfallsvåldtäkter.

– Bevisläget är svårt när mannen medger att han haft sex med kvinnan och säger att hon gjorde det av fri vilja. Då spelar det ingen roll om gynproverna visar spår av mannens sperma, säger Egon Bergkvist.

Få våldtäktsanmälningar går vidare till åtal eftersom det saknas bevisning. För de kvinnor som kommer till domstol väntar en hård granskning, speciellt om det är alkohol med i bilden. Något som inte ska vara en ursäkt för en våldtäkt, enligt Madeleine Leijonhufvud, professor i straffrätt.

– I praktiken kan berusning spela in. När mannen hävdar att kvinnan var så påverkad att det verkade som hon ville ha sex riktas bevisningen mot hennes klädsel och beteende tidigare under kvällen. Något man kan tycka är märkligt, eftersom en kvinna kan flirta med en man utan att vilja ha samlag med honom, säger Madeleine Leijonhufvud.

Varför riktas uppmärksamheten mot kvinnans handlande?

– Bevisbördan ligger alltid på den som anklagar någon för brott. Plus att det traditionellt är män som stiftat lagarna och suttit i domstolarna. Lagstiftningen utgår därför från manlig sexualitet, alltså från ett manligt perspektiv som inte sätter kvinnans upplevelse av våldtäkten i centrum, säger Madeleine Leijonhufvud.

Hur ska en kvinna agera vid en våldtäkt för att mannen ska kunna dömas?

– Egentligen ska man göra starkt motstånd för att få sår och blåmärken, men då försätter man sig ofta i ytterligare fara, säger Madeleine Leijonhufvud.

Vad kan man göra för att det ska bli lättare att få en fällande dom i ett våldtäktsmål?

– Jag tycker personligen att domstolarna fokuserar för mycket på om kvinnan samtyckt eller om mannen har anledning att tro att kvinnan samtyckt till sex. Man skulle kunna kräva att män inte utför handlingar som de kan förstå ger psykiska och fysiska skador hos kvinnan, till exempel när flera män ger sig på en ung flicka. Sen måste det till informationsåtgärder där man diskuterar vår syn på sex.

Pernilla Nordström