”Jag vill säga dra åt helvete oftare”

RELATIONER
Foto: Maria Östlin
”Jag är aldrig hemma nu och när jag är hemma är jag på ett jävla humör”, säger Lisa Nilsson.

– Nu när tiden har fått gå lite känns det väldigt bra. Utan att vara patetisk är det alltid ett visst värde i att kunna använda sin livssituation till nånting fint. Det är en väldigt vacker, stor låt. Jag har inga oärliga avsikter med det här. Det måste räcka med att jag vet det och att de som lyssnar hör det. Jag tror det är en låt jag kommer att leva länge med.

När det gäller ditt artisteri verkar det som om du strävar efter att hitta flyt tillsammans med dina musiker, snarare än att vara stjärnan i mitten.

– Alla som känner mig säger: Du har aldrig varit artist, du har alltid varit en i bandet, och det stämmer ju. Musikerfamiljen är mitt hem.

– Vad jag gjorde var att jag började överföra det vi hade på soundcheck och i bussen till scenen, att låta oss ha den kontakten med varandra, det gör ju jättemycket skillnad för publiken också. Men man kan pendla. Man kan växla mellan att vara popstjärna och en i bandet. Det har jag egentligen kunnat göra hela tiden men jag har väl inte vågat.

– Sverige är ett svårt land, ibland kan man känna att man har Jantelagen inbakad i köttet. Men pressen och begränsningarna har mest suttit i mig själv.

– I dag vågar jag vara stjärna. Det betyder ju inte att man går omkring och tror att man är ett högre väsen, utan att jag tar min artistiska roll på allvar. Att vara en ”stor” artist är att vara stor i närvaron och våga ta för sig, göra de här känsloyttringarna som kan beröra.

– Min önskan är att jag ska våga blomma ut mer. Jag vet att jag har kapaciteten. Jag vill inte ligga på min dödsbädd och känna att jag bara utnyttjade 60 procent av min förmåga.

Många kvinnliga konstnärer och artister har känt att de varit tvungna att göra avkall på sitt konstnärskap för relationen till mannen. Känner du igen det?

– Nej, inte för egen del. Jag hade turen att få leva med en kärleksfull man, Henrik, som hade väldigt många feminina grunddrag och väldigt lite prestige. Vi jobbade mycket ihop och han stod så himla mycket över mig i vissa sorters kunskaper medan jag hade en gehörstalang och kreativitet. Det var väldigt fruktbart.

Du har inga erfarenheter av att ”krympa” i relationer?

– Nej, vi levde jämlikt kan jag säga. Jag hade ju haft affischer på Henrik när han spelade i Mats Ronander Band, och jag lyssnade på hans låtar.

– När jag träffade honom var det han som var över mig, jag tyckte att det var helt fantastiskt att han kunde uppmärksamma en sån liten brud som jag, han som spelade med Sanne Salomonsen och alla stora.

Du är inte rädd för en ny kärleksrelation?

– Nej, jag är inte rädd för att jag inte ska träffa någon, men det kommer att ta tid.

– Jag skulle aldrig gå in i en relation med en man som försökte hålla mig nere konstnärligt eller kontrollera mig. Jag försvarar min kreativitet som en lejonmamma, jag klöser ögonen ur den som försöker hindra mig.

– Men jag kan ju se att jag inte skulle kunna ha ett sånt arbetsschema som jag har nu, om jag levde ihop med någon. Jag är aldrig hemma nu och när jag är hemma är jag på ett jävla humör. Men jag passar på, nu behöver jag inte ha dåligt samvete mot någon annan. Fast jag försöker att vara min egen partner och lugna ner mig mellan varven.

Du jobbar helt enkelt häcken av dig just nu?

– Ja, jag flyger och far över hela Skandinavien, men det är ett fruktansvärt roligt liv också. Full energi, man stressar ju bort några kilon också och blir bara snyggare ju mer man jobbar (skratt).

Det verkar inte som om din nästa skiva kommer att bli särskilt stillsam?

– Nej, jag har ett sånt tempo! Jag känner för drivande akustiska gitarrer i mångfald och mycket kraft. Jag vill gärna få accentuera vrede, passion och lust. Jag har faktiskt tänkt lära mig spela gitarr själv också. Jag vill ha ett instrument när jag skriver låtar, och så kan jag sitta och spela på hotellrummen under turnén.

– Oj, nu är det offentligt, så nu måste jag köpa en gitarr...

3 röster om Lisa

Per A Jönsson, jurist och god vän:

Mauro Scocco, artist och låtskrivare som jobbat:

Foto: Sara Ringström

Colin Nutley, filmregissör, som gav Lisa rollen i ”Paradiset”:

Foto: Peter Kjellerås

”Gillar att vara i centrum”

Lyssna på Lisa i webb-radion

Åsa Mattsson