Erika, 31: Man måste våga erkänna att det är ensamt ibland

Foto: Per Johannessen
”familjedagarna är värst” Frilansjournalisten Erika Augustinsson har provat på sambolivet – men trivs bäst med att vara singel. Trots att det kan vara ensamt. – Ibland känns det tungt att vakna ensam en söndagmorgon, den stora ”familjedagen” när alla par promenerar och äter middag, säger hon.
RELATIONER

”Oj, vad roligt jag har och så fri jag är!”

Erika Augustinsson, 31, är trött på att singellivet just nu utmålas som så glatt och festligt.

– Man måste våga erkänna att det är ensamt ibland, säger hon.

Erika Augustinsson, frilansjournalist, har provat att leva som sambo och är nu singel.

Hon trivs med det. Men hon har reagerat på trenden att singellivet ständigt beskrivs som häftigt, händelserikt och kul, bland annat i tv-serier och böcker.

”Känns tungt”

– Ibland känns det tungt att vakna ensam en söndagmorgon, den stora ”familjedagen” när alla par promenerar och äter middag. Man undrar varför det inte finns någon i ens liv, tänker att det skulle vara skönt att ha någon att ta hänsyn till.

– Men det får man knappt erkänna. Tänker man att ”mitt liv är inte kul nu” får man känslan att ”jag lyckas inte ens vara singel!” Det är synd – det måste gå att erkänna att det är ensamt ibland.

Erika tror att det finns olika skäl till glamouriseringen av singellivet:

Det finns så många ensamstående att det börjar bli en ny norm.

Marknaden inser att det går att tjäna pengar på singlarna.

Och en nackdel med att vara singel är just att det är dyrt, menar Erika.

Stämplas som offer

– Du måste betala allt själv: hyra, telefon och andra räkningar. Mat som du inte hinner äta upp före bäst före-datum för att förpackningarna är för stora. Det är dyrare med eget rum när du reser? ja, det är mycket.

Sammantaget trivs Erika bäst som singel. Fast hon menar att under romantiseringen finns ändå en offerstämpel – att alla ensamstående egentligen bara letar efter kärleken.

– För mig passar det bäst att leva så här. Även när jag blir superkär i någon vill jag inte flytta ihop. Jag vill förlänga känslan och inte slita på varandra.

– Nu är vännerna som min familj i stället. Förr eller senare kommer förstås frågan om barn – då måste jag göra ett aktivt val. Det är synd att de enda alternativen är singelliv eller kärnfamilj.

Varför tror du att det finns så många singlar i dag?

”Jagfixerad kultur”

– En del är det ofrivilligt, andra vill leva ensamma. Vi lever i en jagfixerad kultur där det är vedertaget att bara tänka på sig själv och inte vilja ta hänsyn till andra. Egentligen är det synd.

ARTIKELN HANDLAR OM