– Du kan inte förändra hemifrån köket

Aftonbladet träffar Hanne-Vibeke Holst – skandinaviska kvinnors nya favoritförfattare. Nu kommer hon ut med en ny bok, inspirerad av Mona Sahlin-affären.

Foto: Jan Danielsson
Hanne-Vibeke Holst Ålder: 44. Familj: Mannen Mårten Brus och barnen Mikael,15, Anastasia, 13 och Jonathan, 6. Bor: I Frederiksberg, Köpenhamn. Bakgrund: Journalist, författare till bland annat ”Thereses tillstånd”, ”Det verkliga livet”, ”En lycklig kvinna” och självbiografin ”Min mosters migrän”. Har sålt över en miljon böcker.
RELATIONER
Foto: Henry Lundholm
1995 var det nära att Mona Sahlin blev Sveriges första kvinnliga statsminister. Men kontokortsaffären satte käppar i hjulet.

 Hon har sålt över en miljon böcker. Hon är en snabbkäftad debattör med knivskarpa åsikter, och få kan som hon beskriva krigszonen mellan moderskap, kärlek och karriär.

Än färre kan provocera som Hanne-Vibeke Holst, som till exempel säger att hon sätter författarskapet före moderskapet.

– Det betyder inte att jag inte älskar mina barn högst i livet för det gör jag. Men att vara mor är inget unikt. Det speciella med mig är min förmåga att kunna läsa av, förstå och beskriva omvärlden. säger Hanne-Vibeke.

I höst har uppgiften resulterat i en ny bok – ”Kronprinsessan”, en bok om kvinnors förhållande till makt. Den utspelar sig i de danska regeringskorridorerna i Christiansborg, men den svenska publiken anar Mona Sahlin-affären bakom intrigerna – och den har också varit en stor inspirationskälla till boken som tagit flera år att skriva.

Hanne-Vibeke Holst har gått i maktens korridorer, pratat med tjänstemän och intervjuat politiker anonymt för att få en så sann bild som möjligt av hur regeringsarbetet fungerar. Och de kvinnliga politikernas villkor är tuffa.

– En kvinnlig politiker bad mig uttryckligen: Skriv hur ofta vi går hem och gråter!

Charlotte Damgaard, den fiktiva unga kvinnliga minister, som spelar huvudrollen i ”Kronprinsessan” låter sig dock inte knäckas så lätt – trots att angreppen ofta träffar långt under bältet.

– I Danmark har vi nyligen haft debatt om en socialdemokratisk kvinnlig politiker. Hon anses inte trovärdig och kan aldrig bli minister för att hon har en Gucci-väska! Har du någonsin hört något om vilket bilmärke en manlig politiker kör? Eller om hans Hugo Boss-slips?

– En kvinna attackeras alltid lömskt där hon är som svagast – privat. Hon kan misstänka att det egentligen handlar om hennes kön men hon kan inte bevisa det. Jag är så arg på det. Det är inte fair-play.

Boken handlar också om att offra sig för något som är större än den lilla trygga kärnfamiljen. Är det fel att tycka att det lilla livet är viktigast?

– Ja, du kan inte ändra livsvillkoren om du inte går ut och utmanar dom. Så att kvinnor får högre lön till exempel. Det kan du inte förändra hemifrån köket.

– Jag tycker att du ska titta på dom resurser du har och bestämma hur mycket du ska lägga i familjekorgen och hur mycket i samhällets. Du måste lägga något i samhällskorgen! Det har du som människa en

plikt att göra. Det vill vi kvinnor inte ta på oss.

– I Kronprinsessan är det så att om hon ska vara minister så måste hennes man backa upp henne för annars kan hon inte vara det. Och hennes man Thomas säger och tror att han vill göra det. Men han klarar inte av det och det slutar med att han sviker henne.

– Många unga män lever i en föreställning om att de är feminister. Det kommer som en chock när de upptäcker att de är manschauvinister och upprepar sin fars beteende.

Hanne-Vibeke Holst växte upp på 60-talet, en tid när feminismen var en fråga för en liten smal vänsterelit. Båda hennes föräldrar var författare. Med den skillnaden att när mamman skrev vid köksbordet samtidigt som hon tog hand om barnen satt pappa Knut ostörd på sin kammare och skapade.

– Min far var den stora auktoriteten, han var alltid i centrum. Ju mer frånvarande han var, desto mer plats tog han. ”Har han det bra? Kan han skriva?”, undrade vi. I mitt huvud stod det fullkomligt klart att kvinnorna var till för att serva männen och upprätthålla ordningen i hemmet. Till och med jag, den stora radikala feministen, har det där inpräntat i mig, och har ägnat en stor del av mitt liv åt att dissekera det.

Ja, du verkar lite besatt av faderskapet?

– Ju mer frånvarande en far är i en flickas barndom, desto större plats tar han när man blir vuxen. Varför var han inte där? Varför älskade han inte mig? Var det för att jag inte är värd att älska?

Fadersrollen är viktig i ett politiskt perspektiv, betonar Hanne-Vibeke Holst. Kvinnliga ledare inom olika områden har nämligen ofta det gemensamt att de har varit pappas flickor, lärt sig hur man konkurrerar och att till och med osjysta tacklingar kan vara okej – förutsatt att domaren inte ser det.

– Det gläder mig att i dag se små flickor klänga på sina pappor på stan och se papporna ge dem nappflaskan. Får man fadern på plats blir det mycket lättare för kvinnor att senare i livet få ett bra förhållande till andra maskulina auktoriteter.

Behandlas kvinnliga politiker annorlunda?

Läs om Gudrun Schyman, Mona Sahlin, Britta Lejon och Ylva Johansson. Alla klev högt – och föll i maktens trappor.

Anna Larsson