Om frisyrer och manlighet

RELATIONER

Det har kommit en undersökning om män med makt och deras hår. Det går ut på att det bara finns en ”rätt” frisyr för män som vill klättra i hierarkierna och skaffa en position i det här samhället. Det är den så kallade ”försäljarfrisyren”, kort och ansat hår.

Redan namnet riktar uppmärksamheten på vad som räknas nuförtiden – pengar. Jag har inget att invända mot resultatet i undersökningen, som heter ”Den dekorerade mannen” och är gjord av Marie Nordberg vid Göteborgs Universitet. Visst har de allra flesta karlar i karriären har samma sorts hår, det jag invänder mot är att frisyren, och de här männen, kopplas ihop med ”manlighet”. Att män med försäljarfrisyr väljer andra män med försäljarfrisyr, och utesluter andra, betyder ju inte nödvändigtvis att vi skulle behöva acceptera att de också ska ha tolkningsföreträde till vad som är ”manligt”. Att kvinnor väljer män med makt och pengar betyder heller inte nödvändigtvis att kvinnorna anser att männen är manliga, det betyder att kvinnorna via männen får tillgång till makt och pengar. (Om kvinnor själva hade makt och pengar skulle de kanske välja andra män?) Och, låt oss ta en funderare med utgångspunkt från följande exempel: om det sitter en gäng runt en tårta – kvinnor, gamlingar, barn och en medelålders man med försäljarfrisyr, och den kortklippte mannen tar 90 procent av tårtan (vilket den här gruppen män också gör i verkligheten): hur "manligt" är det?

Veckans man: Börje Ahlstedt

Det är ett himla liv om hur elak och hemsk Börje Ahlstedt är i lyx-dokusåpan ”Stjärnorna på slottet” (idag måndag sänds förresten fjärde delen). De andra fyra, Mona Malm, Sven-Bertil Taube, Peter Harrysson och Maud Adams, sägs må dåligt och ha velat avbryta inspelningarna. Det har varit krissamtal både här och där.

Jag häpnar över mesigheten. Varför tillåter de Börje

Ahlstedt att härja runt och förvandlas till denna saboterande gnällpatriark, vad är de så rädda för? De är ju fyra stycken, i nästan samma ålder och alla med tunga skådespelarerfarenheter. Kom igen nu Mona, Sven-Bertil, Maud och Peter. Ni påminner mig om scenen i filmen Fight Club där Brad Pitt och hans vänner förgäves försöker mucka gräl med andra män, som gör vad som helst för att undvika konfrontation. Konflikträdslan präglar Stjärnorna på slottet, och hela samhället. Det är ju bara då Börje kan blåsa upp sig, i ensamt (tragiskt faktiskt) majestät. Säg emot!

En annan sak jag tänker på är att Börje Ahlstedt är rösten till den tecknade Karlsson på taket, väldens bästa filurare. Ni andra kanske kunde sticka ett pekfinger i magen på honom, så luften pyser ut lite. Prova. Annars tar han alla de största kolorna.

Åsa Mattsson ([email protected])