Allt fler barn söker vård för anorexi

250 000 svenskar har ätstörningar

RELATIONER

Stockholm (TT)

Debutåldern för ätstörningssjukdomen anorexi har blivit lägre. I dag söker sig tio-, elva- och tolvåringar till landets specialistmottagningar.

Foto: AP
Forna Spice girls-medlemmen Geri Halliwell har berättat om sina problem med bulimi. Här på en bild från 2001.

– Vi ser fler som söker hjälp i yngre åldrar än tidigare. Detta diskuteras i Stockholm, Göteborg och Lund, säger Anna-Maria af Sandeberg, överläkare och sektionschef vid Stockholms centrum för ätstörningar, till TT.

– Det finns inte vetenskapliga studier som bekräftar detta ännu, men vi som arbetar med ätstörningar ser att den här gruppen kommer till våra mottagningar.

Ökad press

Epidemiologiska studier tyder på att antalet drabbade av ätstörningssjukdomarna anorexi (självsvält) och bulimi (hetsätning och kräkningar) legat ganska konstant det senaste decenniet. Mellan 0,2 och 0,4 procent av befolkningen beräknas ha anorexi och en till två procent bulimi. Mildare former av ätstörningar tros vara tre till fyra gånger vanligare än bulimi.

Lågt räknat torde minst 250000 svenskar vara drabbade av sjukdomarna. De riktigt unga patienterna är en liten grupp av dessa, men tendensen är allvarlig.

Det finns många skäl till att ätstörningar kryper ner i åldrarna, enligt sakkunniga som TT talat med. Utseendeideal i medier och samhället, ärftliga faktorer, stress inom familjen och press på ungdomar vad det gäller skola och idrott är några faktorer.

– Klädaffärerna är ett problem. Det säljs stringtrosor och små toppar som visar magen bar för sjuåringar, säger Sandeberg som också sitter i styrelsen för Svenska anorexi och bulimi-sällskapet.

Två fronter

En allvarlig effekt av sjukdomens förekomst i lägre åldrar är att små flickor och pojkar (mellan fem och tio procent av de drabbade är pojkar) snabbt blir allvarligt sjuka. De är fortfarande barn, när de börjar banta har de inte mycket att ta av.

Hos Stockholms centrum för ätstörningar, den största vårdgivaren inom Stockholms läns landsting, utökas dagsjukvården i år från 700 till 3000 dagar samtidigt som de mobila teamen blir fler.

– Behandlingen sker på två fronter, dels genom praktiskt stöd så att den sjuke klarar av att äta och dels genom olika former av terapi, berättar Sandeberg.

– Vid enstaka tillfällen har vi gett näring med sond till svårt sjuka.

Läs också

Fem procent av de drabbade dör

Christina Magnergård Bjers/TT