Brösten räddas med saltvatten

Ny norsk metod att rädda cancerdrabbade bröst

RELATIONER

Malmö (TT)

Det hålrum som uppstår i ett kvinnobröst när en tumör tagits bort kan fyllas med saltvatten. Saltvattenmetoden används redan i Norge och beskrivs som ett enkelt, billigt sätt att rädda fler cancerdrabbade kvinnor från att bli av med hela bröstet.

Men svenska kirurger är avvaktande.

– Det här går stick i stäv mot allt tidigare kirurgiskt tänkande, konstaterar Clas Lossing, plastikkirurg och överläkare på Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Han bedömer uppgifterna från de norska läkare vid Telemarks sjukhus som provat metoden i mer än fyra år som sensationellt intressanta, men efterlyser en systematisk jämförelse med etablerade kirurgiska metoder.

Hittills är det norska försöket inte redovisat i någon vetenskaplig tidskrift. En sådan artikel är dock på gång, enligt bröstkirurg Ivar Guldvog, som introducerat det nya greppet.

Brukar undvikas

Med saltvattenmetoden kan fler kvinnor få bröstbevarande kirurgi, det vill säga fler cancerdrabbade kvinnor slipper att bli av med hela bröstet, hävdar Guldvog.

Kirurger brukar alltid försöka undvika vätskeansamlingar efter ingrepp, eftersom de kan vara en grogrund för infektion. Med saltvattenmetoden gör läkarna tvärtom: Bröstet sys ihop och sedan injiceras saltvatten, cirka 1,5 gånger mer än den borttagna bröstvolymen.

Från såret läcker proteinmolekyler och fett in i vätskan, som tjocknar och omvandlas till något som på röntgenbilder ser ut som bindväv. På det viset undviks fula indragningar i bröstet, enligt Guldvog.

Viss skepsis

När man med gängse metoder av kosmetiska skäl inte kan ta ut mer än 100 gram vävnad ur ett normalbröst går det med saltvattenmetoden att ta ut tre gånger så mycket, enligt Guldvog.

I sina uppföljningar har Telemarkskirurgerna konstaterat att det vattenfyllda bröstet inte påverkas negativt av strålbehandling.

När Guldvog nyligen presenterade metoden för kollegor på en skandinavisk kongress i Malmö möttes han av både nyfikna frågor och viss skepsis.

– Det är ett intressant koncept, men det är inte bevisat, vare sig teoretiskt eller fysikaliskt, kommenterar Kerstin Sandelin, bröstkirurg och överläkare på Karolinska universitetssjukhuset.

Fakta: Har provats på mer än 400 kvinnor

Cecilia Klintö/TT