Bakslag för kvinnliga chefer

RELATIONER

Den tidigare snabba ökningen av antalet kvinnliga chefer tycks ha kommit av sig helt.

En del av skulden läggs på hotet om kvotering till börsbolagens styrelser. Men regeringen slår ifrån sig.

SNS, Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, har under en följd av år låtit undersöka hur andelen kvinnliga chefer i det privata näringslivet förändras.

Tidigare har man sett en dramatisk ökning. 1990 var knappt var tionde chef kvinna. 2004 hade andelen kvinnor närmat sig en tredjedel.

Men enligt den senaste studien tycks den snabbt uppåtgående trenden nu ha brutits. I dag är omkring var fjärde chef kvinna. Det är i stort sett samma nivå som i fjol, och en rejäl minskning jämfört med toppåret 2004.

- Det förvånar mig eftersom det talas mycket om det här och många företag säger sig leta aktivt för att få mer mångfald på ledande poster, säger Johanna Laurin, forskningsledare på SNS, till TT.

Flera orsaker

Enligt Laurin finns det flera tänkbara orsaker till tillbakagången. En är att företagen har minskat antalet chefsnivåer, vilket gått ut över många kvinnliga mellanchefer. En annan är att kvinnliga medarbetare sällan sätts på de allra svåraste uppgifterna, och därmed inte får de erfarenheter som är nödvändiga för att komma högt upp på karriärstegen.

Men Johanna Laurin, och rapportförfattaren Monica Renstig, lägger också en del av skulden på mediers och politikers hårda fokusering på kvinnorepresentationen i börsbolagens styrelser och hoten om en kvoteringslag.

- Det kan ha inverkat negativt, säger Laurin som tror att diskussionen har lett till att allt fler välmeriterade kvinnor väljer att bli styrelseproffs i stället för chefer.

Döms ut

Den förklaringen döms dock ut av regeringens kvoteringsutredare Catarina af Sandeberg. Hon pekar på att kvoteringshotet bara omfattar publika bolag, det vill säga företag som får erbjuda allmänheten att teckna aktier. De senaste årens ökning av antalet kvinnliga styrelseledamöter i dessa bolag är mycket liten mätt i antal personer och kan knappast ha lett till en dränering av kvinnliga chefer, argumenterar hon.

För att den kvinnliga andelen i styrelserna ska öka till 40 procent krävs ett nytillskott på omkring 1 000 kvinnor.

- Det skulle förvåna mig oerhört om det inte finns tillräckligt många kompetenta kvinnor, utan att man behöver plocka underifrån, säger af Sandeberg.

Inte heller jämställdhetsminister Jens Orback tror på styrelseteorin. I stället anser han, liksom af Sandeberg, att traditionens makt till stor del ligger bakom den fortsatta mansdominansen i chefsleden.

- Vi lever i en struktur där företagande har varit manligt, och den strukturen är väldigt stark, säger Orback.

Mats Rörbecker/TT