Goda tider – då skaffar vi fler barn

Nu ökar barnafödandet igen

RELATIONER

Låg lön och dålig ekonomi.

Då väntar vi med att skaffa barn.

Vi vill kunna försörja våra barn, annars skjuter vi på barnafödandet.

– Det som påverkar födelsetalet är konjunkturen och hur det ser ut på arbetsmarknaden, säger Lotta Persson, utredare på Prognosinstitutet på Statistiska centralbyrån.

I högkonjunktur föder vi fler barn.

I lågkonjunktur föder vi färre barn.

I slutet av 90-talet sjönk därför barnafödandet till katastrofnivå, i takt med lågkonjunkturen. 1999 föddes 1,5 barn per kvinna.

– Det är det lägsta födelsetalet någonsin i Sverige, säger Lotta Persson.

De unga väntade

Det var främst de mycket unga, som hade svårt att få jobb, som väntade med att skaffa barn.

Sedan 2000 ökar barnafödandet igen. Men inte i de yngre åldrarna. Ungdomsarbetslösheten är fortfarande hög och antalet förtidspensionärer bland unga har fortsatt att öka.

Även antalet barn i familjen styrs av ekonomin.

– Privatekonomin påverkar om vi skaffar första barnet och tredje barnet, men inte andra barnet. Det tredje barnet är mer konjunkturkänsligt än andra barnet, säger Lotta Persson.

Anställningsformen har också betydelse.

– Man är mindre benägen att skaffa barn om man har en tillfällig anställning.

Under hela 1900-talet föddes i snitt två barn per kvinna i Sverige.

– På sikt räknar vi med 1,85 barn per kvinna. Men det kommer att gå upp och ner med konjunkturen, säger Lotta Persson.

Snittålder vid första barnets födelse är i dag 29 år för kvinnor och 31 år för män.

Läs mer:

Fler artiklar:

Mary Mårtensson

ARTIKELN HANDLAR OM