Först karriär – sedan barn

Mariah Carey, 38, och Kylie Minouge, 40, vågar vänta

1 av 2
GILLAR DOLLY. Kylie inspireras av andra ensamstående och framgångsrika kvinnor, som exempelvis Dolly Parton och Debbie Harry.
RELATIONER

Barn eller inte barn?

Även kändiskvinnorna får stå ut med frågan när de närmar sig 40-strecket.

Efter år av olika rykten har Kylie Minuogue nu accepterat att hon kanske aldrig kommer att få familj och barn.

–?Det är nog inte mitt öde, jag har alltid känt på mig att jag inte var ämnad för ett traditionellt ­äktenskap med ett hus i någon förort, säger stjärnan i senaste numret av tyska Vogue.

Hon inspireras av andra ensamstående och framgångsrika kvinnor, som exempelvis Dolly Parton och Debbie Harry. Båda har valt bort familjelivet till förmån för fantastiska karriärer.

Mitt i babyboomen i kändisvärlden finns ännu en stjärna som inte vill mamma: Mariah Carey, 38.

– Jag skulle bli mig inkräktad om jag fick barn, säger den albumaktuella sångerskan till OK! Magazine.

Mariah Carey har tidigare sagt att hon vill vara gift innan hon skaffar barn men hennes biologiska klocka verkar nu ha avstannat.

– Jag vill definitivt ha barn, men inte nu när jag är mitt uppe i min karriär. Dessutom vill jag gifta mig först.
Du känner dig inte stressad?

– Nej, folk verkar skaffa barn lite senare nu, vilket jag tycker är helt rätt. Jag har släktingar som blev föräldrar redan i tonåren – och jag avundas dem inte.

FAKTA

Fyra grupper som väljer bort barn:

Jan Trost är familjesociolog och professor vid Uppsala universitet. Han urskiljer fyra grupper av kvinnor som väljer bort barn:

De som skjuter upp det så det blir för sent.

De som gör det i protest mot trycket att skaffa barn.

De som helt enkelt tycker att barn är ganska äckliga.

De som inte vill sätta barn till den här otäcka världen.

Barn eller karriär – ett alla tiders dilemma

–Det har aldrig funnits någon guldålder för kvinnor som vill förena barn och familjeliv. Men det har sett olika ut under olika tider.

Det säger Christina Florin, professor i kvinnohistoria vid Stockholms universitet.

I slutet av 1800-talet fanns det många ogifta kvinnor utan barn i Sverige. Det berodde bland annat på övergången från bondesamhälle till industrisamhälle och att människor flyttade, till städer och andra länder.

– Dessa familjelösa kvinnor kunde lätt integreras i arbetslivet eftersom de saknade familj.

Gifta kvinnor med barn som ville jobba fick skaffa barnflickor eller hembiträden. Ogifta kvinnor med barn fick sätta barnen på fosterhem, barnhem eller släktingar.

De många ogifta kvinnorna blev ett politiskt problem under 1800-talet. Staten gick då in och öppnade ett antal yrken för kvinnor, till exempel vid posten, skolan och telegrafen.

Aftonbladet

ARTIKELN HANDLAR OM