Stafettnovellen

Läsarna skriver bloggnovell med Belinda Olsson

RELATIONER

Wendela lät Belinda Olsson skriva inledningen till en bloggnovell, och öppnade sedan för fortsättning från läsarna.

Resultatet – en novell i bloggform – kan ni läsa nedan!

Belinda Olsson inledde Wendelas stafettnovell.

Del 1 – Inledningen

Kattis stirrade på Charlotte Perrelli och räckte ut tungan. Väntade. Men leendet på kändismamman på det glansiga magasinet i tidningsstället mittemot kassan ruckade inte på sig.

Kattis suckade och masserade sig själv på ena överarmen. Tim hade inte velat gå till dagis i morse. Älskade busfröet Tim. Hon hade nästan fått lägga sig på honom för att få på galonbyxorna, svetten hade runnit och bildat stora ringar under armarna på blusen och han hade lyckats få in en spark mot armen. Bråket förlorade Kattis som utlovade glass efter dagis om han gjorde som hon sa. Hon lämnade alltid först och hämtade sist. Hon skämdes lite för det, samtidigt var det enda sätet att få ihop till allt varje månad.

– Kattis! hojtade någon från bakom tandkräm- och shampoogången. Så högt att damen vid kattmatshyllan stirrade på Kattis. Det var Anna som kom stormandes mot henne med sin kassa under ena armen.

– Vi måste snacka, har du tid?

– Nä, jag ska provsjunga för Idoljuryn om tre minuter, muttrade Kattis.

Slår vad om att hon har träffat någon, funderade Kattis medan hon betraktade Anna som med rosiga fläckar på de runda kinderna öppnade kassan mittemot hennes och satte sig på plats.

Dom hade båda varit löjliga och efter lite för mycket vin lagt upp varsin profil på en dejtingsajt förra helgen. Kattis skämdes vid minnet. Hon hade inte loggat in på sitt konto på sajten sedan dess.

Men hon hade heller inte legat med någon på... få se...två år och fyrtio dagar. Inte sedan hon lämnade Tims pappa. Gud, jag skulle verkligen vilja ligga med någon. Bli längtad efter. Någon som ringer och undrar vad man gör. Å andra sidan måste man köpa spetsunderkläder och hålla på och fjanta sig. Kattis hade inte tid. Punkt slut.

- Nu ska jag berätta något för dig.

Anna sög på varje ord som en karamell och ögonen glittrade.

- Du har fått ligga, log Kattis och himlade med ögonen. Grattis!

- Nä, men du ska baby!

- Lägg av, vad snackar du om.

- Bli inte sur nu men jag loggade in på ditt konto på dejta.se.

- Nej, kved Kattis och satte upp händerna för ansiktet.

- Du har fått tjugoåtta svar. Tjugoåtta!, skrek Anna rakt ut.

Damen vid kattmatshyllan utstötte ett förnärmat "Nä nu får det..." och Kattis kikade fram mellan fingrarna.

/Belinda Olsson

Del 2

Kattis satt kvar i sin kassa i en timme till. 28 svar borde ha gjort henne glad men hon kände sig mest nervös.

Hur gör man när man dejtar? Måste hon köpa nya kläder? Vad gör man? Är det trist att bara ses på en kaffe? Och vem betalar?

Hon behövde hjälp.

– Anna! Vad gör jag nu? frågade hon medan de stängde sina kassor för kvällen.

/Annalena

Del 3

– Bestäm en träff med den du gillar bäst, såklart. Och glöm inte att raka benen först, svarade Anna.

– Vaddå gillar bäst? frågade hon surt. Jag kan väl inte veta vem jag gillar bäst på bara ett mejl. Vaddå, ska jag bara svara nån av dom att jag vill dejta, eller? Lika bra att jag berättar att jag inte legat med nån på två år också, eller!?

Ja, hon kände sig djävligt irriterad.

Anna gjorde alltid allting så enkelt.

Det VAR inte enkelt.

– Ta det lugnt. Det är väl inget att bli sur för … Se möjligheterna i stället. Tänk … 28 möjliga män. Hur ofta har du det?

/Bertorna

Del 4

– Nu svidar vi om!

– Men Tim då? Inte kan ju jag…

– Äh till helgen menar jag. Ring pappan. I kväll ska vi smida planer!

Och de började gå mot Kattis radhuslänga, fast de skulle så klart plocka upp Tim först. Men vad Anna inte visste var att Kattis höll handen hårt knuten i fickan. Hon klämde och kände, nästan smakade på det ett ihopknycklat kvitto, med den där killens nummer och e-postadress, johan_86. Helt oblyg hade han skrivit ner det när han stod vid hennes Kassa samtidigt som han tittade henne i ögonen, och log. Söt. Kattis ville minnas att nån kollega på jobbet tidigare hade prisat de där unga kropparna från 80-talet. Tajta…

– Räkor och vin, låter väl som en god middag? undrade Anna.

– Jag ska ha glass! skrek sonen.

/LB

Del 5

Kattis log mot dem. Anna skulle bli sån bra mamma. Två år tidigare, när Anna fortfarande varit sambo med Mats, hade hon faktiskt varit gravid. Tyvärr slutade det i ett missfall i v.14.

Anna var såklart väldigt ledsen, men nu i efterhand kunde hon ibland säga att det var lika bra, med tanke på vilket svin Mats visade sig vara. Otrogen hela tiden, och droppen var när han försökte förföra Kattis!

Vem vill ha barn med en sån man? Inte Anna. Kattis förstod förståss att det bara var ett sätt för Anna att hantera det hela. Hon skulle såklart velat ha sitt barn ändå!

/Susanne

Del 6

Mitt i allt pirrande och all nyfikenhet inför kommande dejter kände Kattis en gråtklump i halsen.

Minnena sköljde över henne och dränkte all glädje och förväntan.

Detta var förstås inget Kattis vill berätta för Anna.

Hon kände ju inte till hela sanningen om separationen från Tims pappa och lika bra var det.

/Linda

Del 7

– Ett smörgårdsbord av män, skrek Anna förtjust. Du kan ta vilken du vill. Eller allihopa!

– Nu har du nog glömt bort den lilla detaljen att dom också ska vilja ha mig, suckade Kattis. En gammal trött ensamstående mamma med dålig hållning, hängröv och attitydproblem. Secondhand-marknaden måste längta efter någon som jag.

– Skärp dig, nu svarar vi på nått brev, uppmanade Anna. Ta nån som ser trevlig ut bara.

Golfkille37. Skrev att han var trevlig. Han såg trevlig ut också. Innan hon hade tänkt klart hade Anna snabbt skrivit ett meddelande och tryckt på sänd.

– Men är du inte klok! Du kan ju inte skriva åt mig! Vad skrev du?

– Att du tycker han verkar superfin och att du vill ses på lördag, skrek Anna och skrattade så hon nästan spillde ut vinet. Nu var det klart! Svårare än så var det inte. Du och jag och varsin dejt på lördag. Sen blir det åka av!

/Karin Adelsköld på Mötesplatsen

Del 8

Kattis blundade och hörde Edith Södergrans röst:

"Du sökte en blomma men fann en frukt...

du sökte en kvinna men fann en själ.."

För faen! Kattis vågade inte säga att hon ville mer än några jävla dejtinglinslusar och en 86:a med bra knull!

Kattis ville något annat som hon inte ens vågade säga till Anna.

– Man måste spela med. Annnars blir man utanför, tänkte Kattis.

Men hon fortsatte att blunda och vinet gav näring till hennes drömmar.

– Tänk dig, en skithäftig kille som dansar in dig i sovrummet på de utströdda rosbladen och så jucka, jucka, jucka, sa Anna och smaskade med gommen.

/Silverstare

Del 9

Nu började Kattis tröttna rejält på Annas hysteriska skrikande.

Hon längtade inte alls efter "jucka jucka jucka", hon längtade efter någon att somna med! Och att vakna med...

– Anna, nu får du faktiskt lyssna på mig! Vill du egentligen hjälpa mig att träffa någon, eller vill du bara att jag ska vara som du? Är det ditt sätt att försäkra dig om att DITT sätt är det rätta, eller??

Kattis kände hur hon blev varm i ansiktet, det här hade hon velat få ur sig länge nu!

/Kakan

Del 10

Åhh, gumman!! Anna skyndade fram till Kattis och kramade om henne.

– Du var ju lite på gång. Du var ju äntligen lite på gång och det var så härligt. Herregud, vi kan ta det lugnt, du kan göra på ditt sätt och jag på mitt. Jag är kåt. Ja. Jag vill ha mig nåt spännande. Och när du nu visade lite GO i helgen, så...

– Jag var för fan full. Du vet ju att jag blir en annan då. Hon som är upplagd på den där sidan, det är ju så som jag är när jag är FULL!! Nu är jag bara jag och inte alls sådär framåt och käck och glad.

– Joho...det är du ju visst det, om du kunde slappna av lite och sluta tänka så neggo.

– Det går inte, svarade Kattis uppgivet och tänkte på hur rätt Anna hade. Hon hade haft "GO" i sig, det hade varit spännande. Men...

– Löjligt! fräste Anna ifrån. Det såg jag ju i helgen. Du levde upp. Och det var fanimej på tiden. Jag ville bara hålla kvar dig i den lyckokroppen, Kattis. Det är dags, fattaru det!

/Pia

Del 11

Det är dags, tänkte Kattis och såg på sin vän med glasblanka ögon.

Ja, det är dags. Men inte för det som Kattis trodde. Det är inte dags att söka tillfällig tröst i en ny, stark manskropp. Tillfällig njutning i en tillfällig värld. Aldrig mer. Det var dags att städa i livet.

– Jag var full.

Orden kom med större övertygelse den här gången.

– Jag måste hämta Tim nu. Men vi ses.

Kattis kramade hastigt om Anna med ett frånvarande leende och gick ut i den gråsprakande eftermiddagen.

Han öppnade vid första ringssignalen. Som vanligt. Han var ordentlig, ansvarsfull. Hade alltid varit en bra pappa åt Tim.

– Gubben, mamma är här!

Ljudet av lätta springande fötter. Mjuka kinder och stora, oskuldsfulla blögröna ögon.

– Mamma, pappa kan göra flygplan av ritpapper!

– Vad bra, älsklingen.

En snabb blick åt sidan. Ett annat par blågröna ögon. Lika stora. Men utan oskuld.

– Kan vi prata?

/Lina

Del 12

– Jag har funderat... och för Tims skull tycker jag vi ska försöka igen!

Kattis höll på att tappa hakan av förvåning! Detta hade hon inte väntat sig.

– Du vet ju hur det blir, fick hon ur sig. Jag orkar inte älta alla oförrätter på nytt.

– Det behöver inte bli så igen. Vi har lärt oss vartefter och kan i alla fall ge det en chans.

Kattis visste varken ut eller in.

Egentligen ville hon bara krypa in i hans famn och ge efter.

Detta var vad hon innerst inne drömt om hela tiden. En hel familj. Kärlek!

Inget mer sökande efter möjliga och omöjliga dejter.

/Ann

Del 13

Kattis blinkade bort några tårar; hon blev förvånad när hon kände dem stiga. Det var så skönt att han fortfarande ville ha henne, att någon alls ville ha henne.

Hon log. Och drog efter andan.

– Vet du, jag tror inte det är någon bra idé. Du är jättefin och du är en underbar pappa - men det fanns bra skäl till att vi gjorde slut en gång i tiden. Jag kan inte gå bakåt, jag måste röra mig framåt i livet.

Han log också, men såg rätt bedrövad ut.

– Så jag tillhör din historia nu? Måste det vara så?

– Du finns alltid som Tims pappa. Men som min man funkar det ju inte. Det vet vi båda två.

/Sari

Del 14

Senare, när Kattis för länge sen nattat sonen, kröp hon ner i sin egen säng. Och hon sträckte sig efter månadsmagasinet – på omslaget var Charlotte Perrelli fortfarande pigg, ständigt leende. Kattis blick vandrade i rummet och fastnade i taket. Tidningen blev liggande. Tyst för sig själv summerade hon den gångna veckan, bet sig i läppen.

Shit. Mitt liv är som en film av Colin Nutley.

/Lorna

Belinda Olsson, Annalena, Bertorna, LB, Susanne, Linda, Karin Adelsköld, Silverstare, Kakan, Pia, Lina, Ann, Sari, Lorna