Han mobbades hela skoltiden

Nu vill Björn hjälpa andra som blivit mobbade

Foto: Privat
Björn mobbades i nio år och både hans självförtroende och självkänsla förstördes. I dag vill han hjälpa andra.
RELATIONER

Björn Hultman, 20, kallades ful och äcklig – och blev utfryst under hela grundskolan.

Nu ordnar han en temadag för att få fler att reagera mot mobbning.

– Jag vill inte att någon ska ha det som jag hade det, säger han.

Björn Hultman vet inte riktigt hur det började. Men redan i skolans första klass blev han den som inte fick vara med. I dag bär han på minnena från oändligt många ensamma raster.

– Jag var utstött ur gruppen och hade ingen vän alls att gå till, berättar han.

Mobbningen fortsatte under hela grundskolan. I högstadiet fick Björn Hultman öknamnet ”råttan”. Han vet själv inte varför. Men det sved – precis som alla de gånger han kallades ful, dum och äcklig av de andra barnen.

– Jag försökte ta upp det i klassråden, och då blev det bättre ett tag. Men sen kom det alltid en ny mobbare. Det har med grupptryck att göra, de såg att det var okej att behandla mig på det sättet, säger han.

Vill hjälpa andra

I dag ser Björn en mening med sin jobbiga tid. Han vill hjälpa andra. Därför ordnar han en temadag om mobbning på Kulturhuset – och har startat en blogg om ämnet.

– Jag vill inte ha ett samhälle där det ser ut som det gör nu. Och det krävs att någon berättar om sin bakgrund för att man ska kunna ta det till sig, förklarar han.

Fortfarande är skolan alldeles för dålig på att ingripa, menar Björn Hultman. Hans lärare tog inte mobbingen mot honom på allvar. Vissa trodde att det var på ”skoj” och sade att ”det ju inte var så farligt”.

– Då är det klart att mobbningsoffret håller med. Man vågar ju inte säga något annat.

Försökte begå självmord

Själv mådde Björn Hultman allt sämre av att vara utfryst. I åttan blev han djupt deprimerad. Vissa dagar orkade han inte ens ur sängen. Till slut såg han inte meningen med att fortsätta kämpa och i början av nian försökte Björn ta livet av sig, med sömntabletter.

– Jag var desperat, jag orkade inte mer. Jag kände mig liten och ensam i världen, säger han.

Försöket misslyckades. Två månader senare kontaktade Björn Hultman BUP och fick komma in akut för att prata. Hans föräldrar följde med – och först då fick de reda på självmordsförsöket. De kontaktade i sin tur skolan.

– Efteråt hade lärarna mer förståelse och hjälpte mig till skolkuratorn. Men ska man behöva försöka ta sitt liv för att folk ska reagera?

”Alla måste ta ansvar”

När Björn Hultman började på gymnasiet upphörde äntligen mobbningen. I dag vet han att mobbarna antagligen också mådde dåligt. Samtidigt förstår han inte hur alla bara kunde se på.

– Publiken är jobbigast. De som ser på men inte gör något. Jag känner ilska och frustration. Hade någon gjort något hade det inte behövt gå så här långt. Nu har jag förlorat hela min ungdomstid, festerna och första kärleken, säger han.

Björn Hultmans självkänsla och självförtroende är förstört i grunden. Men nu kämpar han för att skolor ska orka bry sig.

– Alla skyller på varandra. Men alla måste ta sitt ansvar, föräldrar, lärare och rektorer.

FAKTA

Björn om Skolverkets mobbning-rapport

I början av mars kom en rapport av Skolverket om arbetet mot mobbning. Björn Hultman kommenterar några av rapportens punkter.

Mobbning förekommer framförallt utanför lektionstid. Det är främst i korridorer, omklädningsrum, matsalar och på skolgården, fritidshem, och bussar till och från skolan som det förekommer.

Björn: ”Ja, det händer där lärare inte finns. Folk är rädda för att lärare ska se. För mig hände det ute på rasten och i kapprummet. Det går inte att ha miljöer som är så isolerade från vuxna"

Det är framförallt pojkar som blir utsatta och som mobbar. Flickor använder snarare ryktesspridning.

Björn: ”Under min skoltid var det bara en tjej som mobbade mig, resten var killar. Och det kom hela tiden nya."

Förslagen mot mobbning i Skolverkets rapport är bland annat:

Mer information och utbildning av barn, elever, studerande och personal

Björn: Friends utbildar kamratstödjare och föreläser i klasser. Men det brister redan när man ska bli lärare. Vissa utbildas bara i mobbning två timmar under fem år. Det är ju skrattretande.

Större elevdemokrati, seriösare elevråd och sociala gemenskaper

Björn: Jag tror framförallt på kamratstödjare, de kan vara extra ögon. Då kan man berätta för någon i sin egen ålder också.

Fler engagerade vuxna

Björn: Ja jag vet sedan tidigare att de är dåliga på att ta sitt ansvar. De blundar för problemet. På högstadiet blev det lite bättre för mig. Men där fanns också en antimobbningsgrupp, det gör skillnad.

Förändringar av den fysiska miljön och organisationen

Björn: Man vill aktivera sig, och har man inget bättre för sig blir det lättare att mobba. Aktivera ungdomar och barn, med leksaker, klätterställningar, och rum där man kan umgås.

ARTIKELN HANDLAR OM