”Ny forskning: Ställ krav - på ett mjukt sätt”

RELATIONER

Luleå (TT)

"Mamma, jag tänker sluta i fotbollen".

Ett okej besked från elvaåringen, eller...?

Hur mycket ska vi pressa barnen när det gäller fritidsaktiviteter och skolarbete?

Foto: Colourbox

I USA rasade i våras en debatt i frågan efter att Amy Chua, kinesisk-amerikansk professor vid Yale University, skrivit en bok om hur hon uppfostrat sina två döttrar, "Tigermammans stridsrop".

Flickorna drillades järnhårt för att få toppbetyg i skolan.

– Jag tycker inte man ska ta fram piskan för att få barn och ungdomar att prestera. De blir ju vuxna en dag, och jag tror inte det är den sortens vuxna vi vill ha i samhället, säger Catrine Kostenius, forskare och doktor i hälsovetenskap vid Luleå tekniska universitet (LTU).

Tillsammans med Ulrika Bergmark har hon skrivit boken Uppskattningens kraft – lärande, etik, hälsa.

Catrine Kostenius tycker att barn ska behandlas med respekt och i samspel med vuxna få möjlighet att själva hitta motivation för att uppnå resultat.

– Det jag kunnat se i min forskning är att de mår bra av det, och att det påverkar skolresultaten. Välbefinnande och prestation går hand i hand, säger hon.

Göran Kenttä, forskare i idrottspsykologi vid Gymnastik och idrottshögskolan (GIH), konstaterar att det finns stora skillnader i synen på träning. Men vad som är mest framgångsrikt är inte så lätt att slå fast.

Kinesiska bordtennisspelare som drillats med tigerdisciplin kan ha svårt att förstå att Jan-Ove Waldner, känd för sin mer avslappnade inställning till träning, varit bättre än dem.

– Man kan få folk att prestera med osunda drivkrafter, men hur mår de mentalt under resan och när de slutar, frågar sig Göran Kenttä.

Forskaren Daniel Gould i USA intervjuade idrottare som tagit VM- eller OS-medalj vid minst två tillfällen om deras föräldrarelationer.

– Samtliga hade föräldrar som fostrat dem till god arbetsmoral genom att ställa krav, men på ett stödjande och mjukt sätt, säger Göran Kenttä.

Sådana föräldrar godtar exempelvis inte avhopp från gemensamt överenskomna träningsaktiviteter.

– De kan säga att "vi bestämde tillsammans att du skulle gå hockeyskola i fem veckor. Nu får du fullfölja det, sedan fattar vi ett nytt beslut".

TT