"En viktig fråga: Vem får skylla sig själv?"

Läs Åsa Erlandsons krönika

RELATIONER
Foto: STEFAN MATTSSON
Åsa Erlandson är Wendelas krönikör.

”Som man bäddar får man ligga.”
”Billiga bröst, billiga människor”.
”Haha, rätt åt dom!”
Tusentals kvinnor går runt med bröstimplantat som kan gå sönder (bästa fall) eller orsaka sjukdom (värsta fall). Då firar rätt åt dig–tonen
nya triumfer. Så jag undrar: När blev hälsofaror roliga?

Visst, ingen tvingade dem att operera brösten och själv har jag svårt att förstå varför man frivilligt låter sig sövas ner och gå igenom en onödig, riskfylld operation. Men de blev lurade av slaktaren från
Tarbes, fransmannen som inledde sin karriär med att stoppa korv och
blev mångmiljonär på att stoppa in silikon. Billigt industrisilikon
som hör hemma i bygg–och fordonsbranschen, inte människokroppen. Nu utreds om bröstimplantaten kan orsaka cancer, och det är tydligen
jättekul. I alla fall om man kollar kommentarsfloden kring skandalen.

Förmodligen beror hånfullheterna på att man ser Patt–Pamela framför sig, en blåst anknäbb som vinglar runt på Stureplan med köpta bröst som vart och ett är större än huvudet. En brud som är fin i sina egna ögon, och tacky i alla andras. Men de flesta som skaffar nya bröst i Sverige vill inte bli Patt–Pamela, utan sig själva igen. Den
vanligaste orsaken är att man vill se ut som före
graviditeten/viktnedgången/sjukdomen. Alltså en måttlig B– eller
C–kupa. Och de flesta är livrädda för att det ska se onaturligt ut.

Det här är inget försvarstal för bröstoperationer, jag skulle aldrig
stoppa in skit i kroppen vare sig det är silikon, botox eller något
annat som ingen människa behöver. Det här är en stilla undran över vem som får ”skylla sig själv”. Ingen skrattar ju åt snubben som skaffade sig en tribaltatuering – och hepatit på köpet.

ARTIKELN HANDLAR OM