”Hårdare krav slår ut unga”

Läkare varnar för ökad psykisk ohälsa bland unga med höjda skolkrav

Foto: COLOURBOX
RELATIONER

Läroplanen ställer höga krav i skolan och hårdare ska det bli. Konsekvensen: Fler unga riskerar att drabbas av psykisk ohälsa. 
Det menar Elisabeth Fernell, barnneurolog.

– En hel del ungdomar upplever skolan som en plåga och  skolk som den enda utvägen.

Allt högre krav ställs på elevers teoretiska kunskaper och förmågan att självständigt kunna planera sina studier. Stor vikt läggs vid att lära sig analysera, reflektera, strukturera och organisera. 
Får regeringen som den vill ska minst hälften i varje årskull börja högskolestudier innan de fyllt 25 år.



Samtidigt remitteras allt fler barn och ungdomar från skolhälsovården till sjukvården för utredning då de inte uppnår skolans kunskapskrav. Både läkare, psykologer och lärare har reagerat.

Sämre självkänsla


Elisabeth Fernell är överläkare på utvecklingsneurologiska enheten på Skaraborgs sjukhus. Enligt henne riskerar många barn och ungdomar nedsatt självkänsla och i förlängningen  psykisk ohälsa när de inte uppnår skolans mål. 


– Barn har olika förutsättningar och en relativt stor grupp i varje årskurs får svårigheter att  klara läroplanens ökade kunskapskrav. Inte på grund av att de har ett begåvningshandikapp utan för att målen för dem i vissa avseenden är för högt ställda, säger hon och menar att med tanke på barns olika utveckling och begåvning, borde Skolverkets kunskapskrav ha utformats i samarbete med neurologisk och neuropsykologisk expertis.

Eloge för lärlingsprogram

Samtidigt ger hon utbildningsminister Jan Björklunds idé om lärlingsprogram en eloge.

– Förr kunde många av dem med en mer praktisk begåvning, avsluta sin skolgång efter årskurs 8 eller 9 och få ett arbete. Idag har vi inte samma arbetsmarknad, men vi har fortfarande stort behov av människor med praktiska yrkeskunskaper. Även för att få godkända betyg i praktiska skolämnen krävs idag mer av teoretiska färdigheter.


Hon menar att kunskapskraven pressar en del barn för hårt.

Skolk enda utvägen

– För en hel del barn och ungdomar blir skolan en plåga och  skolk kan bli den enda utvägen för att klara en outhärdlig situation och för att slippa att misslyckas. De flesta barn gör sitt bästa men alla kan inte uppnå de idag satta målen. Resultatet blir att de känner sig misslyckade när de inte kommer in på ett gymnasieprogram, självkänslan sjunker liksom motivationen.

Skolverkets påpekar att skolorna måste bli bättre på att ge snabbt stöd åt de elever som riskerar halka efter. Men det är svårt menar de som står i klassrummen.

Orimligt att uppnå

 
Ann-Kristin Allvin är gymnasielärare i samhällskunskap, historia och religionskunskap i Uddevalla. Enligt henne är Skolverkets mål orimliga att uppnå såsom undervisningen ser ut idag. 


– I en enda klass kan det finnas elever med  neuropsykiatriska funktionshinder, grava läs- och skrivsvårigheter, psykisk ohälsa, sociala problem samt nyanlända med språksvårigheter och de som knappt deltagit i mer än hälften av grundskolans undervisning. Till denna grupp inkluderas ibland någon som är inskriven på särgymnasiet.

Knappt hälften i yrkesklasserna har enligt  Ann-Kristin Allvin verkliga förutsättningar att klara Skolverkets kunskapskrav .

– Jag möter ungefär 140 elever varje vecka. Det finns ingen lärare i hela världen som kan individanpassa undervisningen utifrån så många elevers olika behov samtidigt, påpekar hon.

Skolministern står fast

– Det känns som om målet är att vi ska ta ner månen. Politikerna är nöjda med målet som satts, men ingen har en aning om hur vi lärare ska nå dit. 

Trots kritiken står utbildningsminister Jan Björklunds fast vid sin vision om ”Världens bästa skola”och driver frågan om de höga målen hårt. 


– Kunskapskraven ligger på en rimlig nivå och är inte för höga. För en del elever är de enkla att nå, för andra är det svårare. Men läroplanen har olika nivåer för olika betyg och de lägsta målen ska alla kunna nå med hjälp och stöd. Det finns fortfarande en grupp elever som inte gör det men med en rad åtgärder kommer de att göra det, säger Jan Björklund.

Mer lärarledd undervisning

– Vi behöver avsätta mer pengar till fler speciallärare, återgå till mer lärarledd undervisning och mindre eget arbete och ansvar som har varit väldigt olyckligt för den här gruppen. De behöver mer strukturerad och lärarledd undervisning. Vi behöver också införa speciella undervisningsgrupper för dem. 

Han påpekar också att utbildningar inte bara behöver vara teoretiska. 


– Elever är olika och vi behöver fler alternativ än teoretiska utbildningar, till exempel fler lärlingsutbildningar och praktiska utbildningar så att det finns något som passar alla.