Egenintresset ljuger sällan

RELATIONER

Att regeringen är beredd att fimpa ett av sina främsta vallöften är inte så konstigt.

Både de själva, deras anställda och deras riksdagsledamöter omfattas redan av regler som är ännu bättre.

Analys. Lena Melin.

Det handlar om föräldrapenningen, de pengar som betalas ut till föräldrarna under 360 dagar efter barnet har fötts.

Vanliga dödliga får 80 procent av lönen, dock högst 19 300 kronor i månaden.

Anställda på finansdepartementet, och alla andra statligt anställda, får 90 procent av lönen. Utan någon övre gräns.

I förra årets vårbudget meddelade regeringen och dess samarbetspartier miljöpartiet och vänsterpartiet att beloppsgränsen skulle höjas.

Nyblivna föräldrar skulle visserligen även i fortsättningen få nöja sig med 80 procent av lönen. Men den högsta ersättningen skulle höjas till 25 733 kronor i månaden.

Socialdemokraterna omvandlade detta principbeslut till ett vallöfte. Så sent som i augusti, mitt under brinnande valrörelse, var Bosse Ringholm säker på att pengar att betala reformen fanns.

Osäkert om det finns pengar

Men nu är valet vunnet och de ekonomiska utsikterna betydligt osäkrare. Alltså har finansministern börjat sväva på målet.

Numera är det långt ifrån säkert att det finns några pengar att höja den övre ersättningsgränsen i sjuk- och föräldraförsäkringarna från 1 juli.

Alltså ser statssekreterare Andersson ut att få fortsätta att kvittera ut 40 000 kronor i månaden när han är hemma med sitt lilla barn.

Medan den privatanställda kontoristen Bengtsson under överskådlig tid får hanka sig fram på dryga 14 000.

De förmånliga ersättningsreglerna för statligt anställda finns i det statliga kollektivavtalet, allmänt kallat Alfa. De statligt anställda har alltså avstått från löneutrymme för att i stället få bättre betalt när de är föräldralediga.

De saknar personlig morot

Det är inget konstigt med det. Det står alla fackliga organisationer och alla arbetsgivare fritt att på många områden teckna avtal som är bättre än dem som gäller i samhället i övrigt.

Men egenintresset ljuger sällan. Det innebär i det här fallet att de anställda på finansdepartementet, på socialdepartementet, regeringens statsråd, riksdagens ledamöter och anställda helt enkelt saknar en personlig morot för att se till att fler får 80 procent av lönen när de är barnlediga.

Själva har de ju redan 90 procent. Hur mycket de än tjänar.

Lena Melin

ARTIKELN HANDLAR OM