– Barnen kallar mig hora – vad gör jag?

När Mia, 40 , säger till sina barn får hon fula ord tillbaka

RELATIONER

 Jag känner mig helt förkrossad, säger hon.

Ofta handlar det om ett läppstift som försvunnit eller bråk om vem som ska sitta vid datorn. Eller så vill barnen ha pengar till godis och tidningar. Mia och hennes man Mats har fyra döttrar och en son i åldrarna fem till sexton.

Foto: Magnus Sandberg
Mia känner sig maktlös inför sina barns språk. ”När jag förklarar att vi inte har råd med något dyrt får jag höra att jag är en hora och en jävla snålkäring.”

– Barnen blir sura när vi inte kan ge dem den senaste mobiltelefonen eller sportskon. När jag förklarar att vi inte har råd får jag höra att jag är en ”hora” och en ”jävla snålkäring”.

Mias situation är inte unik. Söndagsredaktionen har överösts av mejl från ledsna och upprörda föräldrar som undrar vad det tagit åt deras barn. Varifrån kommer de fula orden?

– Det är naturligt att språket förändras. Gamla skällsord som fåne, tok och galning har helt förlorat i styrka. Nu är det fitta, bög och hora som gäller, säger Ulla-Britt Kotsinas, professor emeritus i nordiska språk och författare till boken Ungdomsspråk.

Men fembarnsmamman Mia känner sig ledsen och maktlös. Hon vet inte vad hon gör fel, säger hon. Även yngsta barnet, en son på sex år, har börjat använda fult språk hemma.

– Min mamma trodde inte på mig när jag berättade vad barnen kallar mig. Hon fick en chock när hon sov över här för ett tag sedan. Barnen skrek till och med inför henne.

Den ökade internationaliseringen av språket har gjort sitt till, menar Ulla-Britt Kotsinas. I länder som England och USA har man länge svurit med ord hämtade från könslivet. Och i Finland är vittu, fitta, ett flitigt använt ord bland unga.

– Bakom det fula språket ligger naturligtvis ett raseri över sakernas tillstånd. Det tyder på en känsla av frustration och maktlöshet bland barn och ungdomar.

Elin Gauffin, en av initiativtagarna till ”Vägra kallas hora” – kampanjen och Elevkampanjen, är inne på samma linje.

– Ord som hora och fitta dök upp som en trend i slutet av 90-talet efter flera år av nedskärningar i skolan. När fritidsledare, kuratorer, sjuksköterskor, kamratstödjare försvinner lämnas ungdomarna vind för våg. Det leder i slutändan till en tuffare och råare attityd, säger Elin Gauffin.

Enligt henne är det inte orden i sig utan de värderingar och attityder de avspeglar som är det verkliga problemet. Skolorna måste ta itu med de sociala problemen och behandla eleverna med respekt, först då kan man göra något åt språket, säger hon.

– Allt socialt ansvar kan inte läggas på familjen. Trycket på föräldrar är så stort i dag. Antingen jobbar de för mycket och hinner inte med barnen. Eller så är de sjukskrivna och arbetslösa. Trötta föräldrar orkar inte vara bra föräldrar.

Här finns också ett annat allvarligt problem: sneda könsroller.

– Flickor är mer utsatta än killar. De flesta könsorden anspelar på det kvinnliga könet. Det är viktigt att komma ihåg när man pratar om det grova språket, säger Elin Gauffin.

Mia blir arg när barnen skriker åt henne och säger åt dem att sluta. Men det hjälper inte. Ofta blir det bara värre. ”Jag säger vad jag vill och gör vad jag vill”, får hon höra tillbaka.

– Det går inte att sätta sig ner och prata med mina barn, de lyssnar inte. Jag och min man försöker så gott det går, men kanske är vi för snälla.

Jävla hora. Käringbög. Bitch. Könsorden haglar över fembarnsmamman Mia. De kommer från hennes egna barn. Mia känner sig totalt maktlös. Hon är långtifrån ensam. Många föräldrar har mejlat till Söndag och berättat om barn som helt tappat respekten för dem. Vad gör man som förälder när ens barn skriker jävla hora åt en? – Man ska lägga sig i, sätta tydliga regler och våga säga nej, säger skolkuratorn Lena Fälth.

Nneka Amu