I Ella Lemhagens film gör barnen revolt

Foto: Bengt Wanselius
Trötta på att pendla. I filmen Tur & retur träffas de två pendlarbarnen Julia och Martin på flygplatsen där de byter kläder och flygbiljetter med varandra.
RELATIONER

Julias mamma har flyttat till en ny man i Skåne. Martins pappa till Norrland.

I barnens väntsal på Arlanda får de plötsligt nog av att skickas fram och tillbaka som paket mellan sina föräldrar.

Det är upptakten till filmen Tur & retur som har premiär på juldagen.

– I dag är var och varannan familj separerad, det är ju ingenting som man egentligen upplever som ett problem längre. Men det kan bli ett om de vuxna går in i sina egna problem och inte tar sig tid att förklara för barnen, säger Ella Lemhagen som har regisserat filmen och som själv har föräldrar som skiljt sig.

– Men jag var nästan vuxen så det var inte så dramatiskt. Men Julia och Martin i filmen känner sig omkringskickade, att de inte riktigt räcker till. Det är skälet till att de byter plats med varandra.

I de ensamåkande barnens väntsal på Arlanda upptäcker Julia och Martin att de är spegelbilder av varandra. De bestämmer sig för en tyst revolt, byter biljettpåse med varandra och så bär det iväg i motsatt riktning. Julia hamnar hos Martins pappa i Norrland och Martin i en laxrosa klänning hos Julias mamma i Malmö.

I verkligheten bor de flesta separerade föräldrar nära sina barn. Och ju yngre barnen är desto närmare bor den utflyttade föräldern. Men nästan 60 procent av barnen träffar sin frånlevande förälder mindre än en gång i veckan.

Vilka speciella krav ställer det på föräldrarna?

– Det är olika för olika barn. Det enda som är generellt är att barnen mår bättre om mamma och pappa är överens och har en gemensam plan som båda står bakom. Och att de står för att de gemensamt har skaffat barnet och därmed har en livslång relation oavsett var de bor, säger Olof Risberg, psykolog på Rädda barnen.

– Föräldrar som behöver skiljas ska inte känna skuldkänslor. Ibland måste man flytta och bo på en annan ort. Om man har ett bra samarbete och pratar igenom det ordentligt brukar det gå att lösa det praktiska.

Även om föräldrarna är skilda och lever på olika orter är det skönt för barnet om de kan behålla en ”vi”-känsla.

– Att till exempel höra föräldrarna säga till varandra ”Hur ska vi göra?” är häftigt för barnet. Man kan också visa det genom att ta en fika ihop, kanske äta middag och fira någon juldag tillsammans, säger Olof Risberg. n

ARTIKELN HANDLAR OM