”Som man blir man lätt en åskådare”

Patrik Löfgren berättar om tiden i fertilitets- fabriken

RELATIONER
"Jag har känt att nu måste jag se till att vara stark. Ibland har jag varit så fokuserad på att vara ett stöd att jag har glömt bort mig själv", säger Patrik Löfgren.

I tre hela år försökte Patrik Löfgren och hans fru, Marie-Jeanette, få barn med medicinsk hjälp. De levde i en värld av hormonsprutor, ultraljud, utplockningar och insättningar av ägg.

- Jag lärde mig en massa konstiga saker som jag aldrig trodde att jag skulle kunna om barn-

alstring och underliv. Men det är lätt att känna sig handikappad när man ser sin älskade bli illa åtgången.

Det var när Patriks fru Marie-Jeanette fick en sjukdom som heter endometrios som deras chanser att få barn minskade. Gynekologen föreslog provrörsbefruktning och på tre år gjorde paret fem försök. Utan resultat.

- Vi tänkte att det här är väl inte så svårt. Men det är fruktansvärt jobbigt. Efteråt har jag burit på mycket besvikelse. IVF (provrörsbefruktning) handlar så mycket om teknik, de glömmer bort oss, människorna som de behandlar.

- Men jag ångrar det inte. För oss var det ändå viktigt att slippa tänka tanken att vi kanske missade en chans.

Hur tänkte du när det inte gick?

- På något sätt kändes det alltid som att det grejar sig. Det är en del av frustrationen - man är ju van att leva ett liv där allting går att fixa.

Reagerar kvinnor och män olika?

- Det är mentalt jobbigt för båda men som man i fertilitetsfabriken blir man väldigt lätt en åskådare. Jag försökte hitta sätt att hjälpa till, jag blandade sprutor och förde anteckningar"

Hur ser din barnlängtan ut?

- Det är ett överskott av kärlek som jag vill dela med mig av.

Nu väntar ni på att adoptera ett barn från Kina, hur blir du som pappa?

- Väldigt omhändertagande. Men jag vet att jag också kommer att bli den där pappan som vill hjälpa till för mycket, som gör en massa björntjänster.

- Men jag kommer aldrig att bli en sån som klagar på utseende, musiksmak och filmval. När jag köper en present kommer det att vara rätt dataspel.

Anna Larsson