Ny metod hjälper mot Baby Blues

… men få mammor får hjälp med sin förlossnings- depression

RELATIONER

Var åttonde mamma drabbas av förlossningsdepression. Nu finns en ny, enkel och billig metod för att upptäcka de deprimerade mödrarna. Men bara var tredje landsting använder sig av den.

Foto: andreas lundberg

Rosiga och strålande av lycka. Så är vi vana att se nyblivna föräldrar. Men risken att behöva vårdas på sjukhus för psykiska åkommor ökar 20 till 30 gånger när man är nybliven mamma.

Var åttonde kvinna insjuknar i förlossningsdepression. Självförebråelserna är många: ”Varför kan inte jag vara lycklig som alla andra mammor?”, ”Vad ska hända med babyn?”, ”Vad ska andra tycka?”.

Även pappor kan drabbas. Man räknar med att mellan fem och nio procent av alla pappor blir deprimerade i samband med barnets förlossning.

Är rädda för att söka hjälp

Ju tidigare man får vård, desto bättre är det för hela familjen. Men länge har det varit ett problem att identifiera de deprimerade föräldrarna. Många vågar inte söka hjälp av rädsla för att de ska anklagas för att vara en dålig förälder eller för att barnet ska omhändertas.

Nu finns en ny metod, EPDS. Den innebär att mammor får fylla i en kort enkät under ett besök på mödra- eller barnhälsovården. Utifrån svaren kan man uppskatta hur mamman mår. EDPS är ett bra redskap för att hitta dem som eventuellt lider av förlossningsdepression.

Mödrasjukvården på universitetssjukhuset i Linköping var tidiga med att använda enkäterna.

– Metoden är enkel, går snabbt att fylla i och har fördelen att den är speciellt utformad för nyblivna mödrar, säger Ann Josefsson, mödrahälsovårdsöverläkare i Linköping.

– Men den ska aldrig användas ensam utan bara som en del i en total bedömning av hur kvinnan mår. Det är senare samtal med kvinnan som ger diagnosen, inte svaret på enkäten. Det är också otroligt viktigt att man inte inför EPDS utan att personalen på mödrahälsovården eller barnhälsovården dessförinnan har fått utbildning i hur man tar hand om kvinnor med depression efter en förlossning, annars blir det lite vilda västern över det hela - och man riskerar att göra mer skada än nytta.

Kan skada relationen till barnet

EPDS innebär ett nytt sätt att tänka i barnhälsovården, att man inte bara ska fokusera på barnen, utan även på föräldrarnas hälsa. Studier visar att deprimerade föräldrar lägger ner mindre tid på att prata, röra vid och se på sitt barn. På sikt riskerar det att skada relationen mellan barn och förälder.

– Samtidigt är deprimerade mammor redan så skuldtyngda och oroade, så man ska inte belasta dem med att barnet kan ta skada, säger Ann Josefsson. De kan inte rå för att de har drabbats av förlossningsdepression. Det är okej att må dåligt fast man är mamma och det finns hjälp att få. Vad man vet är att barn till de som haft mycket svåra och långdragna depressioner påverkas. Men allt beror ju på hur mycket stöd man har runt omkring sig, hur papporna tar hand om barnen och hur snabbt man får hjälp.

Bara på var tredje landsting

Trots att Folkhälsoinstitutet rekommenderar EPDS är det bara var tredje landsting som använder sig av arbetssättet.

– Det är en stor omställning att införa metoden inom barnhälsovården, säger Carin Bokedal på Folkhälsoinstitutet. Det räcker ju inte med att bara ställa diagnos. Man måste också ha en fungerande vårdkedja som kan ta hand kvinnorna. Därför har vi tagit fram en kunskapssammanställning om EPDS. Tanken är att vi på det sättet sprider kunskapen så att fler än var tredje landsting skall använda sig av arbetssättet.

– Det kan finnas en tröghet hos politiker att fatta beslut om att man ska börja med EPDS i deras landsting, trots att man kan bespara de drabbade familjerna mycket lidande, fortsätter hon. På sikt tjänar hela samhället pengar på att hitta mödrar med förlossningsdepression i ett tidigt skede.

I de landsting där man använder enkäten delas den bara ut till mammor, trots att man idag vet att även pappor kan drabbas av förlossningsdepression. Varför är det så?

– Det är en bra fråga, säger Carin Bokedal. Pappor är väldigt viktiga för barns utveckling. Men den första uppgiften är att få fler att använda metoden överhuvudtaget.

Läs också:

Terri Herrera Eriksson

ARTIKELN HANDLAR OM