Res ut – hoppet för barnlösa par

När graviditeten uteblir åker svenskar på fertilitetscharter

RELATIONER

Drömmen om att få barn har lett till ”fertilitetscharter” inom Europa.

Olika lagar gör att svenska par åker utomlands för behandlingar som inte finns i Sverige.

– I efterhand skulle vi nog ha åkt utomlands tidigare, berättar Peter och Sara som lagt ner flera hundra tusen kronor på sin dröm.

Foto: Ulf Höjer
Efterlängtad mage Att bli gravid är inget man kan ta för givet.

Barnlösa par som passerat landstingens åldersgränser för gratis provrörsbefruktning, IVF, eller inte orkar stå flera år i kö är hänvisade till svenska privatkliniker där varje försök kostar 25 000–35 000 kronor.

Det paren oftast inte vet är att förutom ålder och väntetid är också metoderna i Sverige ­begränsade, bland annat när det gäller kromosomtest på embryon (PGD) som tillåts i en rad europeiska länder.

Med PGD kan läkaren redan på tredje dagen efter provrörsbefruktningen se om embryot bär på ett kromosomfel som ger grava, livslånga sjukdomstillstånd och kan leda till tidig abort. Men metoden är inte tillåten i Sverige och många barnlösa par genomgår flera fruktlösa försök utan att ens få chansen.

Ett svenskt par som valde att åka utomlands är Sara och Peter från Skåne, båda drygt 40 år.

– Vi åkte till Finland efter fyra privata IVF-försök för möjligheten att göra PGD, berättar Peter.

Fann lyckan i Finland

I dag är Sara gravid i sjunde månaden efter ett tredje finskt försök, med äggdonation. Paret väljer att vara anonyma eftersom de ännu inte berättat för släkt och vänner om äggdonationen.

– Det känns rätt att ha uttömt alla möjligheter. Vi tvekade aldrig att utnyttja tekniken som fanns. Eftersom de olika lagarna kan kringgås genom att åka utomlands är de svenska begränsningarna helt urvattnade.

Andra länder som erbjuder kromosomtest vid flera misslyckade försök är England, Belgien och Spanien.

– Problemet är att man exporterar sina etiska problem, säger Lars Marsk, fertilitetsläkare på Sophiahemmet i Stockholm.

PGD sällsynt

I Sverige får PGD bara användas om föräldrarna har anlag för sjukdomar som leder till snar och plågsam död, inte fynd som Downs syndrom.

– Det är inte så logiskt eftersom man senare kan ta reda på dessa saker med fostervattenprov och därefter välja abort, säger Lars Marsk som understryker att PGD inte är en garanti för graviditet.

Professor Christina Bergh vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg håller med men förklarar att det kan vara ett förfinat sätt att välja ut normala ägg.

– I dag avgör det mänskliga ögat, i mikroskop, men även ägg som ser bra ut kan ha kromosomavvikelser.

38 år en brytpunkt

Hon leder sedan i höstas en studie med drygt 300 IVF-kvinnor för att se om PGD ökar äldre kvinnors chans till graviditet.

– Brytpunkten för att lyckas bli gravid ligger vid 37–38 år och mycket talar för att en stor del av orsaken är en ökad mängd kromosomfel i äggen, säger hon.

I Italien – som haft Europas mest liberala inställning – ströps lagen förra året, bland annat förbjöds äggdonation och kromosomtest. Sedan dess har antalet lyckade provrörsbefruktningar sjunkit från 25 till 11 procent och ”fertilitetschartern” till andra länder har tredubblats.

Så får du hjälp att bli gravid – sex olika metoder

Här kan du läsa mer om behandlingarna

Britt Peruzzi