Kriget om bröstmjölk

Therése: Amning ger nära kontakt

Foto: LOTTE FERNVALL
Tror på amning Therése ammar fortfarande Celia, 2. ”Nu när jag jobbar känns det extra viktigt.”
RELATIONER

Therése Pernebrink, 28, fortsätter amma fast hennes dotter har fyllt två. När barnavårdscentralen ville få henne att sluta struntade hon i råden.

– Folk tycker man är äcklig och incestuös, säger hon.

Vid det här laget har Therése börjat jobba heltid igen. Celia, 2, går på dagis och äter vanlig mat. Men dessutom får hon mammas tutte, när det finns tid och känns rätt.

– Vi kan ha en lång mysstund i soffan eller så snuttar hon tio gånger om dagen. Nu när jag jobbar känns det extra viktigt med den nära kontakten, säger Therése.

Råddes att sluta

Sedan tre år säger Socialstyrelsens rekommendationer att kvinnor bör helamma i sex månader och delamma i minst ett år.

Ändå fick Therése Pernebrink rådet av barnhälsovården att sluta amma tvärt när Celia var ett halvår.

– De hävdade att barn inte börjar äta om de kan få bröstmjölk. Efter en vecka var Celia slö och slutade kissa. Då tog jag upp amningen fullt ut igen, säger hon.

Bäst i världen

Svenska kvinnor är bland de bästa i världen på att amma.

Men på senare år har de stadigt uppåtgående statistik-

kurvorna börjat peka ner igen.

Utvecklingen oroar amningsförespråkarna.

Friskare barn

– Barn blir friskare av att ammas och biologiskt kan de flesta kvinnor ge bröstmjölk, säger Monica Kolm-Sandström, ordförande i frivilligorganisationen Amningshjälpen.

Bra med flaskan:

Det kallas amningskriget. En bitter strid om bröstmjölk som pågått sedan 70-talets dagar. Och hur mamman än väljer att göra så blir det fel. Therése, 28, som ammar sin två åriga dotter kallas äcklig och incestuös. Och Annicka, 29, som ger sin ettåriga dotter flaskan känner sig som en ”dålig mamma”. Aftonbladet/Kvinna har granskat maktkampen bakom amningskriget.

Katarina Sternudd