”Jag tål inte mina styvbarn”

Plastmamman Sofie: De ignorerar mig totalt

RELATIONER

Så tabu.

Och så vanligt.

Sofie kan inte tycka om sina styvbarn.

- En vacker dag kommer jag be dem dra åt helvete!

Foto: MIKAEL GUSTAVSEN
konflikt. Sofie har aldrig kommit överens med sina styvbarn. (Bilden är arrangerad.)

Sofie och Staffan träffades för sex år sedan. De har en gemensam tvåårig son, dessutom har båda två barn sedan tidigare. Sofies barn bor hos dem alltid, medan Staffans två ska leva i storfamiljen varannan helg.

Fast det gör de inte.

- De har inte varit hos oss sedan i julas. Nu ska de komma nästa helg igen och jag känner bara: "Å nej!" berättar Sofie.

Problemen är värre

Så har hon känt sedan första gången hon träffade sina styvbarn, Karolin och Hugo. De var då sex respektive fyra år.

- Karolin visade direkt att hon inte gillade mig. Hon sa saker som: "Mamma lagar aldrig sådan där mat, den är äcklig" och "Så där gjorde aldrig mamma, eller hur pappa?" Jag tänkte att det kommer att lösa sig, för hon var ju bara sex år.

I dag är Karolin 12 och Hugo 10, men problemen är värre.

- De ignorerar mig totalt. Jag säger "hej" när jag kommer från jobbet, men de tittar inte ens åt mig. Om jag frågar vad de vill ha att äta, säger de "ingenting". Flickan ringer sedan hem till sin mamma och hävdar att de inte får någon mat.

Hur reagerar du då?

- Jag har aldrig sagt ett ont ord, för jag vill inte att de ska ha något att klaga på. En vacker dag kanske jag ber dem dra åt helvete" men jag är ju vuxen, så det är osannolikt.

Vad säger Staffan om situationen?

- Han blir ledsen. I början blev vi osams. Han sa: "Varför tycker du att dina barn är bättre än mina?" Nu ser han ju att de är omöjliga att göra till lags.

Varför tror du att de beter sig som de gör?

- De tycker att jag tagit deras pappa ifrån dem, men Staffan var redan skild från deras mamma när vi träffades.

Gemensam son

När Sofies och Staffans gemensamma son, Rasmus, föddes trodde de att relationen med Staffans barn skulle bli bättre. Men den blev ännu sämre.

- Det var precis som att det blev spiken i kistan för dem: "Nu är pappa borta".

Tror du att du någonsin kommer att gilla dina styvbarn?

- Nej, fast det kan jag ju inte säga högt. Men Staffan vet nog hur jag känner. Hans barn får gärna komma till oss, men jag har INGET till övers för dem. Om de inte skulle komma till oss igen, skulle jag tycka det vara jätteskönt. Nu brukar jag jobba eller åka bort när de kommer.

Svårt att vara styvförälder? Nanny AnneLie tipsar: Så gör du om…

Erika Scott

ARTIKELN HANDLAR OM