Allt fler unga får sömnmedel

Förskrivningen har tredubblats på fem år

RELATIONER

Försäljningen av sömnmedel och lugnande mediciner till barn och ungdomar har tredubblats på fem år. En stor del av förklaringen kan vara den ökade fokuseringen på överaktiva barn.

– Man diagnosticerar fler barn, tror sig förstå vad det här tillståndet beror på och vill behandla det, säger Nils Feltelius, docent vid Läkemedelsverkets licensavdelning, till TT.

Mellan 2000 och 2005 tredubblades Apotekets försäljning av sömnmedel och lugnande mediciner till barn och ungdomar upp till 19 års ålder. För sex år sedan sålde Apoteket 6429 förpackningar av preparaten till åldersgruppen. I fjol såldes 19561, rapporterar Sveriges Televisions Lilla Aktuellt.

Enligt Karolina Antonov, chef för Apotekets statistikenhet, är den stora förklaringen läkemedel med ämnet melatonin.

– De står för över hälften av ökningen, säger hon till TT.

Särskild licens

Hormonet melatonin produceras i tallkottkörteln i hjärnan. Körteln har en nyckelroll när kroppen reagerar på ljus och mörker.

I större delen av övriga världen säljs melatonin helt fritt, men i Sverige får hormonet endast skrivas ut på särskild licens från Läkemedelsverket.

På senare år har många fler barn diagnosticerats med överaktivitet och/eller neuropsykiatriska funktionshinder som damp eller adhd. Ett av symptomen är bland annat sömnsvårigheter – vilket nu alltså också syns i utskrivna melatoninläkemedel.

– Folk uppfattar det som ett tämligen milt medel som inte har så beroendeframkallande följder, säger Nils Feltelius.

Han klargör att melatonin inte räknas som antidepressivt – utan enbart anses påverka sömnen.

Skolhälsovård

Andra förklaringar till att det säljs mer sömnmedel och lugnande mediciner kan enligt vad forskare säger till Lilla Aktuellt vara mindre fysisk rörlighet och stress från omgivningen. De oroas för att medicineringen kan påverka barnens hjärnutveckling.

I Apotekets siffror är ökningen avgjort störst i gruppen 15–19 år. Utredare har pekat på att också mer ungdomsarbetslöshet samt svårigheter att hantera fler valmöjligheter och ökat informationsflöde kan ha gett stigande psykisk ohälsa bland ungdomar.

Ingrid Schmidt, utredare på Socialstyrelsens enhet för uppföljning och utvärdering, pekar även på skolhälsovården.

– Den behöver antagligen förstärkas för att fånga upp och förebygga de här problemen, säger hon till TT.

Schmidt understryker att självupplevd psykisk ohälsa stiger också i andra åldersgrupper.

– Det kan ju också bero på en större benägenhet att prata om det.

Fakta: Ökningen av sömnmedel till unga

Läs också:

Tomas Bengtsson/TT

ARTIKELN HANDLAR OM