”Mina ägg hjälper andra kvinnor att bli gravida"

RELATIONER

Just nu växer Petras ägg i någon annan kvinnas mage.

Men själv ser hon sig inte som en del av det kommande barnets liv. Hon har redan gjort sitt för barnet.

Petra är nämligen en av få svenska äggdonatorer.

Foto: Mia Carlsson
Petra har fått frågan om hon kan tänka sig att donera ägg igen. Men hon har tackat nej eftersom hon inte känner att hon har tid att gå igenom ytterligare en behandling.

Under 2006 har Petra donerat ägg till två kvinnor i Sverige. Hon vet inte vilka kvinnorna är, eller var i Sverige de bor. Det enda hon fått veta är att allt hitintills gått bra.

– Jag blev så otroligt glad när jag fick höra det. Det är nog lite av en egogrej. Att man vill att kvaliteten på äggen ska vara bra och att det ska funka, säger Petra.

Men hon tänker inte på de kommande barnen som en del av henne. Det är bara ett ägg, vilket som helst, som befruktas av sin pappas spermie och som ligger i sin mammas mage.

– Jag ser det inte på något sätt som mina barn, som att små Petror kommer att springa omkring ute på stan.

Hon känns övertygad när hon säger det. Hon menar att det som formar barnet är miljön det

växer upp i. Inte hennes gener.

– Jag tror att man måste ha den inställningen för att bli donator. Börjar man se barnet som sitt är man fel ute. Då finns det en risk att man inte klarar av att lämna det hela bakom sig, utan att man kanske börjar undra om barnets föräldrar är snälla eller hur barnet har det.

Ville hjälpa en medsyster

Sedan 2003 är äggdonation möjlig i Sverige. Men tanken på att bli äggdonator har funnits hos Petra längre än så. Hon har läst på universitet om kvinnors situation i världen, och alltid brunnit för frågor som abortlagstiftning och trafficking.

Att donera ägg var för Petra ett konkret och osjälviskt sätt att hjälpa en medsyster som inte kunde bli gravid på egen hand.

– Eftersom jag själv har barn och vet vilken fantastisk upplevelse det är, känns det bra att kunna ge det vidare till någon annan, förklarar hon.

Hon trodde inte att det var tillåtet i Sverige förrän hon såg en artikel om äggdonation i tidningen Metro förra året. Efter att ha läst artikeln tog Petra kontakt med Karolinska sjukhusets fertilitetsenhet i Huddinge.

– De blev väldigt glada när jag ringde. Det är så många par som står i kö och så få donatorer, berättar Petra.

Hon fick genomgå några undersökningar för att utesluta sjukdomar. Att prata med en kurator ingår också i den första undersökningen. Först därefter blev hon godkänd som donator. Ett halvår senare

läkarundersöktes hon igen.

Det tog ungefär ett år från första kontakten med fertilitetsenheten tills dess att äggen slutligen plockades ut.

– Jag tror att det är bra att det tar lite tid. Om man inte vill det här så orkar man sig inte igenom hela processen, säger hon.

Innan den slutgiltiga hormonbehandlingen påbörjades synkades Petras cykel ihop med den tilltänkta mammans.

Under tio dagar fick sedan Petra ta tre olika sprutor. Först en hormonspruta varje dag. När äggen mognat tog hon en annan spruta för att stoppa mognadsprocessen. Sista sprutan togs 30–35 timmar innan äggen plockades ut.

Det är inte förrän då man vet om äggen kan användas. Men i Petras fall var det full pott. Hon hade massor av mogna ägg. Så många att det räckte till två kvinnor. Det finns även ägg nedfrysta så att barnen kan få syskon.

Petra är nyseparerad, men berättar att hennes exsambo inte gillade tanken på att hon skulle donera ägg.

– Han ansåg att vissa saker skulle man bara låta vara och förstod inte alls varför just jag skulle engagera mig i allt, men det var aldrig någon stor diskussion om det här, säger hon.

Petras 14-åriga dotter har däremot inte några som helst problem med mammas beslut.

– Hon och jag är lika varandra. Hon är mycket givmild och jag tror att hon är lite stolt över att jag gjort det här.

Fördel med egna barn

Att ha barn själv tror Petra är en fördel som äggdonator. För det första vet man aldrig som kvinna vilken tillgång på ägg man har. Att ge bort ägg och sedan inte kunna få barn själv kan kännas hårt.

Hon tror också att det är bra rent känslomässigt.

Efter förlossningarna kan Petra få veta barnens kön, men hon har ännu inte bestämt sig för om hon ska ta reda på det.

– Det kan ju vara bra att veta könen om jag skulle få för mig att skaffa ett barn till, och det i framtiden träffar en partner som visar sig vara ett halvsyskon. Men risken att det ska inträffa är inte särskilt stor.

Barnen har rätt att veta

I Sverige har man beslutat att barn som kommit till genom äggdonation har rätt att få veta sitt genetiska ursprung.

Petra kan därför bli kontaktad av barnen när de blivit äldre. Hon förstår att barnen kan drivas av en nyfikenhet att söka upp henne och är också psykiskt förberedd på det.

– Men jag ser helst att de inte gör det. Min insats för de här barnen slutade när de plockade äggen ur mig.

Foto: Getty images

Så gör du för att donera ägg

Foto: Krister Halvars
Det var på Karolinska universitetssjukhuset som Petra donerade sina ägg.

Läs mer:

Carola Ålstig