Tjejfisar och mjuka pojkar

Ombytta roller i den nya tidens barnböcker

RELATIONER

Coola tjejer och känsliga killar. Nu har de senaste årens jämställdhetsdiskussioner även påverkat innehållet i barnböckerna.

Pamela von Sabljar

– Vi vill bredda barnens världsbild, säger Pamela von Sabljar på nya förlaget Vilda Förlag, som vill ”kram-märka” barnböcker.

”Värsta prutten, Lolly”, ”Så gör prinsessor”, ”Kenta och barbisarna” och ”Händiga Hanna lagar pappa”. Den senaste trenden inom barnbokslitteraturen är skildringar av driftiga tjejer och eftertänksamma killar. I år har två nystartade förlag - Olika Förlag och Vilda Förlag - genusperspektiv som sin huvudfråga. Lagom till bokmässan släpper Vilda Bok sina fyra första barnböcker som alla har granskats ur genusperspektiv.

Pojkar i rosa sandaler

– Antingen kan våra böcker handla om jämställdhetsfrågor, som ”Sandalerna”, som handlar om vad som händer när en pojke kommer till förskolan i ärvda rosa sandaler, säger Pamela von Sabljar på Vilda Förlag. Men de kan också vara vanliga barnböcker, där skillnaden är att vi har varit noga med att inte hålla fast vid traditionella könsroller.

På de nya förlagen undviker man skildringar där mamma står vid spisen, pappa sitter på kontoret, lillasyster är söt som en prinsessa och storebror busig.

Pamela von Sabljar är i grunden genusvetare och arbetar med jämställdhet i skolor och förskolor. Hon menar att det länge har saknats genusmedvetna barnböcker som öppnar upp för diskussioner, samtidigt som efterfrågan har varit stor.

För några år sen frågade föräldrar och pedagoger inte efter den här typen av böcker. Idag är folk mer medvetna och det avspeglar sig i de senaste årens bokutgivning.

Varför är det så viktigt att barnen läser ”rätt” sorts böcker?

– För att barn behöver förebilder. Om man i bok efter bok bara berättar om bråkiga killar och snälla flickor så påverkar det naturligtvis barnen. På sistone har det kommit en hel del böcker som handlar om kaxiga tjejer, men det är lika viktigt att visa killar att det är okej att vara mjuk. Det handlar om att ge barnen en bred bas att stå på.

Att de flesta barn inte är pojkflickor och flickpojkar i regnbågsfamiljer är inget hinder för att vilja läsa den typen av böcker, menar Pamela von Sabljar.

– De flesta är inte heller uppväxta på en gård i Småland, de tycker ändå att ”Emil i Lönneberga” är kul. Barn triggas av att höra historier som inte är lika deras egen verklighet. Förr eller senare kommer de dessutom i kontakt med regnbågsfamiljer. Då är det bra att de har nått längre i sina tankar än att kalla någon ”bög” eller ”läbb” på skolgården.

Kram-märkta böcker

På Vilda Förlag har man infört begreppet ”krammärkning”. Att en bok är krammärkt innebär att bokens grundvärderingar syftar till demokrati, jämställdhet och mångfald.

Vi hoppas att andra förlag hakar på den märkningen. Det är en form av kvalitetsgaranti för föräldrar.

Är det inte en risk kraven på medvetenhet kväver författarnas kreativitet?

– Det tror jag inte. Tanken är att författarna ska skriva fritt. Därefter ska någon på förlagen kram-granska böckerna och föreslå ändringar. Ofta behövs det inte så mycket, kanske bara byta några repliker eller ändra yrke på mamman i boken för att det inte ska kännas så förlegat.

ARTIKELN HANDLAR OM