Slipp tjat och bråk – med KBT

Sju steg mot ett enklare familjeliv

RELATIONER

Små vardagsproblem som tjat i mataffären eller bråk på morgonen kan ibland kännas svåra att komma åt. Men med hjälp av KBT i familjelivet finns en snabb och effektiv lösning.

Foto: Colourbox.com
Beröm barnen när de gör bra saker, som att hjälpa till hemma.

Det kan vara svårt att stå emot tjatet om godis på vardagar – trots att ni har bestämt att det är lördagsgodis som gäller i er familj. Det är ofta enklast att plocka upp ytterkläder som blir slängda på golvet, fast barnen vet att de skall hänga på kroken i hallen. Och när yngsta barnet börjar gråta för att det inte får sova i föräldrarnas säng är det inte så lätt att hålla på reglerna.

Känner du igen dig? Då kanske KBT är en metod som skulle kunna underlätta familjelivet.

Belöning på kort sikt

KBT står för kognitiv beteendeterapi. Det är en behandlingsmetod som bygger på inlärningspsykologi och på hur vi människor fungerar och varför vi gör som vi gör.

Det går ut på att vi fortsätter att göra saker som fungerar för oss och helst sådant som ger oss belöning redan på kort sikt. Men vad vi tycker fungerar i familjelivets vardag och vad våra barn tycker fungerar, kan vara helt olika saker.

– Barnet kan tycka att det fungerar att kasta sina grejer på golvet, för då kommer någon annan och tar upp dem, säger Liv Svirsky, som är leg psykolog och leg psykoterapeut och har skrivit boken Föräldrahjälpen – förändra familjelivet med KBT (Albert Bonniers förlag).

– Man måste titta på världen genom barnens ögon. Ur deras perspektiv kanske det fungerar jättebra som det är och då är det ju inte så konstigt att de gör som de gör, förklarar hon.

Ge beröm

För att barnet skall tycka att det fungerar att göra som mamma och pappa tycker, så gäller det att förstärka det beteendet. Att förstärka betyder att man ökar chansen att barnet ska göra samma sak igen. Ni kan till exempel ge beröm eller uppmärksamhet när barnet hänger upp sin jacka på kroken – så att barnet känner att det fungerar bättre än att slänga den på golvet.

Ge inte efter för tjat, eftersom det blir ett bevis på att tjat fungerar. Det gäller att som förälder vara konsekvent och hålla fast vid det ni har bestämt, trots att det kan vara svårt.

– Barnet kan bli jättetjatigt i början, men om föräldrarna står på sig märker barnet att nej, det blev inget godis. Nästa dag kanske det försöker på samma sätt och märker då att det inte fungerar, säger Liv Svirsky.

Problemlösning i sju steg

Att använda sig av ett poängsystem kan vara effektivt för att förstärka beteenden hos barnen.

Varje tjatfritt besök i mataffären kan ge en poäng. Varje kväll som barnet sover i den egna sängen eller varje dag som barnet hänger upp sin jacka på kroken i hallen kan ge en poäng. Och poängen kan sedan resultera i en belöning – som en rolig familjeaktivitet till helgen.

Har ni små barn är det bäst att ni som föräldrar går igenom stegen själva. Handlar det om tonåringar kan det vara bra att de får vara med och komma med egna förslag.

1. Vad är problemet?

Definiera problemet ordentligt. Tänk efter och skriv ner vad problemet egentligen är. Inte att det är jobbigt hela morgonen, utan att det är jobbigt när barnen vägrar att klä på sig innan dagis.

2. Vilka är de möjliga lösningarna på problemet?

Brainstorma och var öppen för alla möjliga lösningar. Att barnen får gå nakna till dagis är kanske inte den bästa lösningen, men skriv ner den i alla fall. Begränsa er inte.

3. Vilka blir konsekvenserna och hur bra blir resultatet?

Nu är det dags att rangordna de olika alternativen. Tänk på att de måste vara möjliga att genomföra och att de skall leda mot målet. Dela upp i bra lösningar och dåliga lösningar.

4. Välj lösning.

Välj den eller de lösningar som passar bäst.

5. Planera.

När skall lösningen börja genomföras? När passar det bäst? I morgon eller kanske i början på nästa vecka?

6. Genomför!

Genomför lösningen enligt planen.

7. Utvärdera.

Hur gick det? Fungerade det som ni hade hoppats? Har situationen förändrats? Lösningen måste få tid att verka innan utvärderingen. Och om det inte har fungerat, så går man tillbaka några steg, ändrar det som inte fungerade och gör ett nytt försök.

Helena Skoog