”Vad kommer härnäst – foster som stilförebilder?”

Terri Eriksson tycker att modevärlden har överlevt sig själv

RELATIONER
Foto: Peter Wixtröm
Terri Herrera Eriksson är Wendela-krönikör.

När jag fick mitt första barn 2002 och Mama kom ut året därpå var det mycket diskussioner om föräldrar som hade sitt barn som hipp accessoar.

Barnet i sin coola vagn och sina väl utvalda kläder blev någon slags livsstilsförstärkare för egoföräldrar, menade kritiker.

Den debatten är sååå 2003. Nu drar vi det ett steg längre: föräldrarna är på sin höjd barnens mer eller mindre hippa accessoar. För nu är det ungarna själva som går på catwalken och är trendsetters.

Jag försöker gång på gång smälta det faktum att Tavi, 13, anses vara världens främsta modebloggare.

Kolla på ungen! Hon ser ut som en tonårsversion Woody Allen.

Eller som klassens tönts konstiga morsa – på maskerad.

Jag får en stark ”Kejsarens nya kläder”-vibb av hela Tavihajpen.

Hallå världen! Ser ni inte? Hon är bara ett utklätt barn och ska inte gå på modevisningar i New York och vara musa åt klädmärket Rodarte.

Hon ska fortsätta att blogga och klä ut sig hemma. Eller göra läxorna.

För mig är det ett tecken på att modevärlden har överlevt sig själv när man i sin desperata jakt på att ligga steget före utnämner en trettonåring iförd farmors gardin till sin nya maskot.

Eller kallar Suri Cruise och Madonnas dotter Lourdes, 3 respektive 13 år, för stilikoner. Låt eventuellt gå för Lourdes, men på vilket sätt har småbarnet Suri skapat egen stil? Eller valt att plåtas för varje steg hon tar?

På något sätt känns det som den evigt ungdomsfixerade modevärlden överdrivit lite i år.

Vad kommer härnäst – foster som stilikoner?