Var femte lider av uppskjutarsjukan

Psykologen: Vanligast bland ungdomar

MIN EKONOMI

Högen med papper växer, räkningarna förblir obetalda och chefen skäller.

Fenomenet kallas prokrastinering och innebär att en person vanemässigt skjuter upp viktiga uppgifter.

– Uppemot 20 procent av den vuxna befolkningen säger sig ha det här beteendet, säger psykologen Alexander Rozental.

Alla latar sig på jobbet ibland. Men att logga in på Facebook, läsa bloggar och fika i stället för att fokusera på att slutföra viktiga projekt är naturligtvis långt ifrån okej.

Det skapar både stress, låg självkänsla och – framför allt – en arg chef.

Ändå lockas många av att pyssla med annat än det som är överenskommet.

Varannan student

Alexander Rozental, medförfattare till boken ”Dansa på deadline”, menar att orsakerna till uppskjutarbeteendet är flera.

– Om chefen inte uppmärksammar det vi gör kanske vi inte ser värdet i att komma i gång med uppgiften, då kan det bli lättare att ägna sig åt sånt man inte borde göra.

Enligt amerikansk forskning anser sig 20 procent av befolkningen vara prokrastinerare – och bland studenter är siffran 50 procent.

”All tid i världen”

Alexander Rozental säger att det med stor sannolikhet ser likadant ut i Sverige.

– Att ungdomar skjuter upp saker i högre utsträckning beror på att de tror att de har "all tid i världen", medan vuxna och äldre vet att tiden är mer begränsad.

Därför förhalar vi saker

  Brist på uppmärksamhet. Om dina prestationer inte uppmärksammas, ser du till slut inte värdet i att bli klar med arbetsuppgiften.

  Tidsperspektivet. Ju längre fram i ­tiden en deadline sätts, des­to­ svårare att komma i gång eller vilja ägna sig åt det.

  Längtan efter snabb belöning. ­Impulsivitet spelar in eftersom belöningen på kort sikt blir större om du statusuppdaterar på Facebook, i stället för att ta tag i ett stort arbetsprojekt.

Sluta skjuta upp jobbet - så gör du

– Ta bort sånt som distraherar dig. Notifikationsfunktionen på telefonen, mejlprogrammet, Facebook eller Spotify och att ha många browserfönster öppna på datorn samtidigt är exempel på sådant som får oss att skjuta upp viktiga arbetsuppgifter.

– Om du sitter i öppet kontorslandskap - hitta sätt att få jobba ostört. På många arbetsplatser finns ”tysta rum” som ­erbjuder en lugn miljö. ­Utnyttja den möjligheten, om den finns.

– Bryt ner långsiktiga mål i flera delar. I stället för att ha deadline om tre månader, försök dela upp dina projekt i mindre delar med kortare deadlines.

– Ge dig själv en ­belöning när du avslutar ett projekt.

Det här är prokrastinering

– Prokrastinering är ett uppskjutar­beteende som innebär vanemässig ­senareläggning, förhalning eller undvikande av hand­ling­ar, beslut och ­arbetsuppgifter.

– Vanliga problem för prokrastineraren är att betala räkningar i tid, fullfölja ­studier och att hålla leveranstider i sitt ­arbete.

– För dem som lider av patologisk (sjuklig) ­prokrastinering är det svårt att fungera i var­dagen.

– Ordet kommer från latinets crastinus som betyder ”som hör till morgondagen”. Förstavelsen pro kan betyda ”bort” eller ”framåt”.

ARTIKELN HANDLAR OM