Snälla Slitz – kom och gör mig till en milf!

Läs Josefine Sundströms krönika

Foto: Sara Ringström
Josefine Sundström är journalist och författare och bor i Stockholm med sin man Klas och två döttrar.
RELATIONER

Genom åren har jag kategoriskt tackat nej till utvik. Både Slitz, Café och FHM har vid flera tillfällen kontaktat mig. Ett av magasinen erbjöd mig till och med att bli Sveriges sexigaste kvinna – OM jag ställde upp på lite lättklädda bilder. När jag inte ville vara med i trosor åkte jag kana långt ner på listan. Självklart bekom ned­graderingen mig inte, jag såg ju igenom det kommersiella intresset. Tidningen riktade naturligtvis in sig på småkåta killar som gillar både snygga bilder och brudar.

Ett år blev Pernilla Wahlgren utsedd till Sveriges sexigaste. Hon var snygg på bilderna. Minns hennes förföriska och smittande leende under en text om att hon var stolt över att vara landets sexigaste kvinna trots att hon var trebarnsmor. Jag förstod då inte det där lilla ordet trots. Vad kunde moderskapet ha med stoltheten att göra? Idag fattar jag mer.

Jag inser plötsligt varför kvinnor som fött barn tycks vara mer benägna att ställa upp på att sexa sig framför kameran eller på en scen. Jag fattar varför många utstrålar: Haha, kolla på mig! Jag har jättejättekort kjol och en urringning ända ner till naveln. Och please kolla hur välbevarad och flirtig jag är. Trots mina tjugofyra ungar. Jag fattar varför det ofta är så att småbarnsmorsan ballar ur först av ­alla på firmafesten. För vem har inte sett henne vifta in shotsbricka redan vid niotiden? Eller hört henne hojta efter Lena PH:s ’’Ont det gör ont’’ för att få visa upp att hon minsann lärt sig mikrofondansen? Jag har förundrats åt spektaklet och himlat med ögonen. Men nu hänger jag plötsligt med. Jag unnar småbarnsmamman denna tillfälliga dekadens.

För nu sitter jag själv i båten. Med slapp mage, ringar under ögonen efter många sömnlösa nätter. Jag lever i mjukisbyxor och längtar efter en natt på stan. En kravlös afton då jag får vara hur pubertal jag vill. Jag längtar efter att äga dansgolvet och sjunga med i Martin Stenmarks ’’Sjumila kliv’’. Jag vill ­också skita i allt och göra något sjukt. Jag vill vara piffigt uppklädd, på gränsen till utklädd.

En graviditet tär så satans mycket på kroppen. Småbarnsföräldraskapet likaså. Livet är alldeles oglamoröst när man lever med soppåsar fulla av ­blöjor och snorsugar. Man kokongar och älskar ­sina barn så att det gör ont. Man vill göra allt för ­sina guldklimpar och i den strävan blir ens egna behov oviktiga.

Det är så jäkla lätt att bara ge upp all den guldkant tillvaron tidigare bringat. För att bli praktisk, för att orka vara den ­bästa ­tänkbara föräldern. Jag har ­kommit på mig själv att tänka: Varför ens ­spara andra kläder än bekväma mjukis­overaller?

Men så ibland får man en utblick, en förnimmelse av livet utanför tvättstugan. Som de gånger jag ser bloggbilder på en förförisk Carolina Gynning och känner: Den som ändå var lite het!

Så Café, Slitz och alla andra: Allt är förlåtet. Ring, jag bokar barnvakt och kommer som en pil. Nu kan jag tänka mig de där tråd­tunna stringisarna ni presenterade. Eller brasiliansk bikini. ­Bara ni kommer ihåg att släta till min rumpa och göra den mindre blek i efter­bearbetningen. Jag lovar att kisa med ögonen och pluta och puta. Gör om mig. Snälla, jag ber. Gör mig till milf!

ARTIKELN HANDLAR OM