Ola, 40, föll platt för pärlorna

1 av 6 | Foto: Simon Berg
”Det är kul att se vad som händer när man tar något väldigt barnsligt och går på det med sin vuxna hjärna”, säger Ola Berg om sin hobby.
BOKRECENSIONER

Hans passion är att göra pärlplattor – av plattor.

Den första var en Lou Reed-skiva och gavs bort som present.

– Kanske är det lite revanschlusta. På lekis lyckades jag aldrig färdigställa en enda pärlplatta, säger Ola Berg, 40.

Till kompisens 40-årsdag förra året grubblade Ola Berg över present.

– Han är väldigt insnöad på musik. Nånstans hade jag sett att nån gjort Lou Reed i kakel. Så jag fick idén att göra honom som pärlplatta, säger Ola Berg.

Det blev omslaget till ”Transformer”. Gåvan blev förstås en succé och sedan dess har det producerats fler pärlplatte-plattor hemma i Floda utanför Göteborg, bland annat David Bowies Aladdin Sane och Andy Warhols omslag till Velvet Underground och Nicos klassiska bananskiva.

Alla plattorna görs i samma storlek, 29 gånger 29 pärlor av klassisk indianpärlemodell.

– Jag kör med de grälla grundfärgerna, två gråa nyanser och två bruna nyanser. Det är mer utmaning om man håller sig till ett begränsat antal färger, säger Ola Berg.

”Litet format med stora begränsningar”

I datorn förminskar han bilden, skriver ut den spegelvänd och använder som förlaga.

– Jag har den och räknar på, ungefär som när man gör korsstygn.

Sedan stryks plattan med strykjärn, på klassiskt vis med smörpapper emellan, och läggs i press medan den är lite varm.

Varför det blev just pärlor har han inget enkelt svar på men säger att det legat och grott i bakhuvudet i många år. På 80-talet programmerade han egna spel och hjälpte också farmor att göra mönster som hon sedan broderade.

– Pärlplattan är ett litet format med stora begränsningar. Det svåra är att få fram mjuka övergångar och få det hela så likt som möjligt.

Som en bonus är den pilliga sysslan avstressande och sysselsätter en helt annan del av hjärnan än den del han använder i sitt arbete som systemutvecklare.

– Dessutom är det kul att se vad som händer när man tar något väldigt barnsligt och begränsat och går på det med sin vuxna hjärna.

Vad händer då?

– Det blir ett projekt! Och då kan man tänka lite att ”det var då fasen att man inte kan låta det vara en lek”, säger Ola Berg.

Projektet ska så småningom utmynna i en utställning på biblioteket. Men först behövs lite fler utställningsobjekt. För tillfället håller Ola på med omslaget till Mike Oldfields ”Tubular Bells”. Dessutom har han planer på Simon & Garfunkels ”Bookends” och Green Days ”American Idiot”, stor favorit hos en av sönerna.

Gör du klart alla plattor du påbörjar nuförtiden?

– Jajamänsan! Det är den vuxna människans fulla mognad.

ARTIKELN HANDLAR OM