ÅSIKT

Friskolor sållar bort elever med sina köer

Debattören: Systemet gör att ”olönsamma” barn stängs ute – nu måste köerna avskaffas

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Foto: PRIVAT, THINKSTOCK
Det är främst de mest resursstarka familjerna som ställer sina barn i kö tidigt, skriver Boel Vallgårda.
DEBATT

DEBATT. En del vinstsyftande skolor är benhårda försvarare av att kötid ska avgöra vem som får gå på en friskola. Varför då? De får ju lika stor slant per elev, oberoende av hur eleverna väljs ut.

Undersöker man vad en kö kan innebära för en skola, begriper man bättre brösttonerna från Friskolornas riksförbund när de försvarar kösystemet.

När Engelska skolan startade 2011 i Uppsala hade 45 procent av deras elever utländsk bakgrund. Nu är andelen 30 procent. 2011 hade var fjärde elev kortutbildade föräldrar. Nu är det bara var sjunde. Skolan har i dag en av de mest gynnade elevgrupperna i Uppsala, mätt utifrån elevernas socioekonomiska bakgrund: föräldrarnas utbildning, familjens inkomst, om eleven bor med båda föräldrarna och så vidare.

Det är faktorer som tillsammans har starkast samband med att grundskoleeleverna når gymnasiebehörighet, och Engelska skolan tillhör den tiondel, där eleverna har som lättast att nå skolans mål.

Varför har det blivit så här? Jo, kötid avgör numera vem som får gå på skolan och detta segregerar. Det är främst de mest resursstarka familjerna som ställer sina barn i kö tidigt och nu finns till och med en kö för ettåringar.

Vi är många som vill behålla möjligheten för familjer att påverka vilken skola deras barn ska gå på. Samtidigt är det minst lika viktigt att alla skolor är bra och att skolan är en mötesplats för barn med olika uppväxtvillkor.

En enkel åtgärd som förenar dessa två mål är att avskaffa kötid som urvalsprincip.

Skolkommissionen föreslog en försiktig variant, att platserna lottas mellan de som vill gå på samma skola. Jag ser hellre att platserna fördelas så att de elever som bäst bidrar till att skapa en allsidig elevsammansättning får förtur. Det gör skolan till en mötesplats, samtidigt som det inte tummas på valfriheten.

Den ena urvalsprincipen är inte mer rättvis än den andra. Däremot får vi mindre sortering av elever på detta sätt. Skolornas elevgrupper blir också mer lika varandra. Det ökar möjligheterna för att alla skolor lyckas, jämfört med om några skolor har orimliga beting medan andra skolor har det betydligt lättare.

Kötid är ett perfekt såll för dem som vill ha de lönsammaste eleverna. För är det något som skapar lönsamhet så är det att eleverna kommer från gynnsamma hemförhållanden.

De klarar oftare skolan med mindre insatser. Dessutom får dessa elever oftare högre betyg, vilket är ett starkt försäljningsargument. Att eleverna är högstatuselever gör skolan än mer attraktiv. Så ”rätt” elevgrupp är både billigare och säkrar framtida efterfrågan.

Men hur länge ska vi tillåta att skolan styrs av ett snävt särintresse, några företags möjligheter att göra lättförtjänta pengar på barnens skolgång?

Konsekvenserna är förödande. Det undergräver sammanhållningen i samhället. I stället för en skola där vi möter människor med andra livsvillkor än våra egna, sorteras grupper var för sig.

Det är orättvist. Elever som har minst med sig i bagaget får oftare en sämre skola än de som har det mer beviljat. Det är samhällsekonomiskt slöseri. Fler går ut skolan utan fullständiga betyg och får svårt att bli den kvalificerade arbetskraft som arbetsmarknaden efterfrågar.

Det är människofientligt och farligt. Fler unga förlorar framtidstron och riskerar att bli destruktiva för både sig själva och samhället.

Ägarna till de stora skolkoncernerna har enorma resurser för att systematiskt och ihärdigt kampanja för sin sak.

Men nog är vi andra kloka och vuxna nog att ta ansvar för att alla barn får en bra skolgång som start på sina liv.


Boel Vallgårda


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Höj din röst – filma och skicka in din viktigaste valfråga 00:28
ARTIKELN HANDLAR OM