Ljudmärkning

Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.

Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2004-07-20

Att använda ljud som varumärke blir allt mer eftertraktat. Hörandet är inte frivilligt på samma sätt som lyssnandet. Ljudet är ett varumärke vi inte kan fjärma oss från. Minnet hjälps upp av ett repeterande ljud och därför skapar mindre lyckade ljudmärken väldig irritation.

Ljudmärken som går att avbilda grafiskt, exempelvis med noter, och som har särskiljningsförmåga kan registreras. Till exempel Hemglassbilens signal eller Bingolottos jingel. Då är det svårare, intill omöjligt, att copyrightskydda en inspelad vind, ett avgasljud, eller ett klick som barnmatsburkens klick.

I dag har ett antal ljudmärken beviljats. Däremot nekades filmbolaget MGM:s lejonrytande - med bifogad grafisk ljudillustration - registrering, då allmänheten inte ansågs kunde få en uppfattning av märket. Ett holländskt bolag har registrerat de nio första noterna i Für Elise som varumärke. Notbild bifogades ansökan. Däremot nekades samma bolag att registrera en galande tupp.

Mikael Strömberg