Inte ens analsex?

Porrcensur väcker ilska i England

Det är viktigare att utbilda än att förbjuda.

Den brittiska filmcensuren, BBFC, har nu slagit till mot den inhemska porrfilmnsproduktionen. Man har tagit ställning mot en rad, ja, ställningar: Smisk, aggressiv piskning, penetration med objekt som kan associeras till våld, fysisk och verbal förnedring, kvinnlig ejakulation, strypsex, akter som facesitting och fisting. De tre sistnämnda, menar man, kan vara rent livsfarliga.

Det handlar om inhemsk produktion, de som inte låter sig avskräckas kan fortfarande hitta detta slags pornografi från andra länders sajter. Olika anticensur-grupper i England protesterar, rapporterar The Independent (2 december), till exempel Jerry Barnett (Sex and Censorship), som menar att det handlar om moralism från de som sedan länge bekämpat all pornografi.

Även feminister invänder. Itziar Bilbao Urrutia, som producerar pornografisk, feministiskt vinklad film påpekar att flera av de förbjudna akterna är sådana som i första hand förnöjer kvinnor, inte män. Erika Lust (så heter naturligtvis en porrfilmregissör), menar att pornografin under lång tid har styrts av den manliga blicken, men sedan flera år gett utrymme åt kvinnors intressen, vilka nu förbjuds av BBFC.

Hur, frågar hon, kan en kvinnlig ejakulation vara ”farligare” än en manlig? England har åter blivit viktorianskt och Lust menar att i en tid när ungdomar tar del av internetporr innan de själva haft sex, så är det viktigare att utbilda än att förbjuda.

Och då talar hon knappast om vad som enligt tradition pågår på engelska internatskolor efter lektionerna.

Kultur

Prenumerera på Kulturens nyhetsbrev

Aftonbladets kulturchef Karin Petterson guidar till veckans viktigaste kulturhändelser och mest intressanta idédebatt.