Umeå satsar överlägset mest på kultur
Statlig finansiering har störtdykt under Kristersson
Ja, de stänger replokaler
Nu ska allting skäras ner
Det är inte någon slump precis
Det är jävligt medvetet
Så sjunger Johan Airijoki i ”Rockens vingar”, titelspåret på det album han gav ut förra året – och han har helt rätt. I höstas kunde Folkbildningsrådet, Studieförbunden och Svensk biblioteksförening visa att 30 procent av studieförbundens lokaler fått stänga och att bibliotek lagts ned på grund av minskade statliga och regionala bidrag.
I dag presenterar också DIK (fackförbundet för arbetare i för kultur, kommunikation och kreativ sektor) en rapport som visar att inte bara minskar den statliga finansieringen utan också att skillnaderna i tillgången till kultur beror allt mer på var du bor. Sämst ut kommer medborgare i glesbygd – till exempel i Malmfälten där nämnde Airijoki började sin karriär.
DIK har undersökt hur finansieringen av kulturen har sett ut sen 2011, på statlig, regional och kommunal nivå. De konstaterar att den sedan dess har försämrats oavsett färg på regeringen – men att den statliga finansieringen har ”störtdykt” under regeringen Kristersson. 2018 gick 0,83 procent av statens budget till kultur, i den budget som gäller nu är andelen 0,62 procent; den lägsta nivån på över 25 år.
Regioner och kommuner har under 2023–24 ökat anslagen för kultur något, vilket DIK tolkar som att man försökt kompensera för en del av det statliga bortfallet. Men jämfört med 2011 får kulturen fortfarande mindre pengar även på dessa nivåer.
När staten rullar över mer av ansvaret för kulturen på kommuner och regioner blir också skillnaderna större beroende på var man bor. Umeå satsar hela 4 procent av sin driftsbudget på kultur, vilket är långt före tvåan Säter och trean Malmö, som lägger 3,1 procent. De kommunerna som lägger minst är Vindeln, Överkalix och Vilhelmina (1,0, 0,9 resp 0,8 procent). Bland regionerna ligger Västra Götaland i topp och Stockholm i botten.
Den svenska kulturskymningen tätnar än mer när man läser den rapport som Kulturskolerådet kom med förra veckan. Den kommunala kulturskolan är juvelen i den svenska barnkulturkronan, där i dag över 200 000 elever tar del av undervisningen, alltså själva får chansen att utöva kultur. I en enkät svarar åtta av tio kommuner att de tror att verksamhetens ekonomiska förutsättningar de kommande åren kommer att vara oförändrade eller försämrade – vilket i praktiken betyder nedskärningar, eftersom kostnaderna fortsätter att stiga.
Kommunerna lägger tillsammans cirka tre miljarder kronor på kulturskolan. Staten skjuter till 100 miljoner men det är ett bidrag som inte räknats upp; även här gör regeringen så att kulturens ekonomi urholkas. Man kan också notera att kulturskolan är särskilt viktig på små orter. Där det bor upp till 10 000 invånare deltar 82 procent av de unga, upp till 25 000 är det 68 procent. Man kan anta alternativen inte är så många, vilket gör att nedskärningar skulle slå extra hårt.
Nog har han rätt, Johan Airijoki. Det skärs ner, och det görs jävligt medvetet.
Konstpodd: I själva verket
