ÅSIKT

Låt oss sätta oss på huk och fundera på Spotifys makt

Martin Aagård om den oväntade sommarplågan från Kazakstan

Foto: Youtube
Humorgruppen Jokeasses, ”Kazakstans Grotesco”, gjorde Bulat Nurimovs ”Zyn Zyn” populär.
KULTUR

Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.

En sen kväll i maj när allt är orimligt varmt händer något udda på den svenska virala spotifylistan.

Plötsligt toppas den av Bulat Nurimov (Болат Нуримов), en nästan helt anonym musiker från Kazakstan som i oktober 2017 tragiskt dog i tuberkulos, en av landets stora farsoter. WHO och Läkare utan gränser för en hård kamp mot de resistenta TBC-bakterierna i Centralasien.

Kan det bero på värmen? Strax har Nurimovs låt gått från ett fåtal tusen lyssnare till några hundratusental. Den blir mest viral i Norge. Den lyfts av en podcast. Och vips, så ligger den på Spotifys lista över sommarhits.

Någon på Spotify har helt klart bestämt sig för att gilla den. Kanske för att Zyn Zyn (зың зың) inte är helt olik Gangnam style. Särskilt märkvärdig är den inte. Bulat flåsar med sin mörka röst över ett simpelt trance-beat, refrängen är stulen från LL Cool J:s och Jennifer Lopez Can't control myself och texten handlar om snygga flickor från Sjymkent, känt som ”Kazakstans Texas”.

Jag frågar några svensk-kazaker om de begriper vad som pågår, men de är lika förbryllade. Visst, låten var en hit i Kazakstan ifjol, men de är alldeles för få för att kunna få den att trenda i Sverige, konstaterar de efter att ha frågat runt lite i svensk-kazakiska forum.

Det var inte ens ”Bula” själv som gjorde den populär, utan humorgruppen Jokeasses (Kazakstans motsvarighet till Grotesco) som gjorde en Youtube-parodi där de skämtade med låtens målgrupp – Gopniks.
Gopniks?

En svenskazakier förklarar. Ämnet ligger i linje med vad gopniks gillar – Adidas och trancetechno.

Gopniks är, eller snarare var, Sovjetunionens äldsta subkultur, jämngammal med revolutionen. Namnet kom från förkortningen GOP (Gosudarstvenoe Obsjezjitie Proletariata) – fattighus för ”proletariatet” som bolsjevikerna instiftade i Leningrad efter revolutionen 1918 åt unga gästarbetare som strömmade in från landsorten på jakt efter jobb. Snabbt blev ”gopnik" skällsordet för en smågangster.

Gopniks hänger utanför kiosker, dricker alkohol som inte är avsedd att drickas, knaprar solrosfrön och grillar shish kebab över öppen eld

Som alla subkulturer har den hånats, dödförklarats, upplivats och approprierats många gånger om. Men under det ekonomiska svåra nittiotalet sattes klichébilden av hur en gopnik ser ut: snaggat hår, adidasoverall och kepka-tabletka, alltså en gubbkeps av den typ du vanligtvis bara ser på Hammarbyfans eller musikalartister.

Gopniks hänger utanför kiosker, dricker alkohol som inte är avsedd att drickas, knaprar solrosfrön och grillar shish kebab över öppen eld. Allt till tonerna av usel techno.

Och, vilket är lite speciellt, en gopnik sitter på huk. En tradition som enligt vissa gopnikister härstammar från rasterna på ryska fängelsegårdar då ingen ville sitta på den kalla betongen.

Hälarna ska inte lämna marken.

Den som vill veta mer om just detta kan läsa Facebooksajten Squatting slavs in tracksuits. Fenomenet är väl kartlagt av internets outtröttliga humorister.

Gopniks har helt enkelt alla kännetecken på en ekonomi som gränsar till ingenting. Det är ett skällsord för kriminella fattiglappar på samma sätt som brittiska ”chavs”. Människor du vanligtvis bara ser när de gör sig illa i olika Youtubeklipp, samtidigt som det under årens lopp utvecklats till en självmedveten arbetarklasskultur.

Men att Kazakstans Grotesco skämtar om dem är väl ett tecken på att gopniken numera är utdöd. Idag lyssnar Kazakstans hårda ungdomar hellre på rap än techno.

Kanske kan Bulas senkomna gopnik-hit göra något åt saken?

Låt oss åtminstone sätta oss på huk och fundera lite över den makt listmakarna på Spotify numera besitter.

ARTIKELN HANDLAR OM

Spotify

Kazakstan