Inte utan min Ipod

Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.

Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2007-07-02

Henrik Arnstad efterlyser en ny globaliseringsdebatt

När polis och demonstranter drabbade samman i Göteborg 2001 dog globaliseringsdebatten i Sverige. Ironiskt nog lanserades samtidigt värl­-d­ens mest globaliserade produkt – musikspel­ar­en Ipod.

De flesta Ipodar tillverkas i fabriker i Kina där arbetarna jobbar 15 timmar om dagen och får drygt 300 kronor i månadslön.

I dag har

världen passerat frågeställningarna från 2001.

Debatten måste återupplivas – den behövs mer än någonsin.

Namnet kom från filmen 2001 – Ett rymd­även­tyr.

Och det var varken Apples idol-vd

Steve Jobs

eller företagets chefsdesigner

Jonathan Ives

som kom på det. Utan en frilansande copywriter vid namn

Vinnie Chieco

. Han tyckte att musikspelaren påminde om minirymdskeppen i

Kubrick

-filmen från 1968, kända från den legendariska repliken ”open the pod bay door, please, Hal”. Pod! Ipod!

Åter en referens till året 2001, alltså.

Den svenska debatten hade hittat hopp om framtiden i Attack-­rörelsen och i diskussio­n­en om globaliseringen. Vänstern såg en väg bort från kommunismens historiska fotboja medan högern fann hopp i globaliseringsprocesserna och pekade på hur hundratals miljoner människor lyftes ur fattigdomen.

Så kom våldet i Göteborg. En katastrof, ur flera perspektiv. Sammanlagt skadades 143 människor (demonstranter och poliser) under EU-toppmötet. Och debatten om globalisering tappade balansen. Stelnade. Förlamades i för eller emot.

Problemet är att debatten är central för exportlandet Sverige och måste väckas till liv igen. Förnyas. Nyanseras. Att debattera huruvida globaliseringen i sig är god eller ond är som att debattera om en Ipod är god eller ond. På många sätt.

Frågan blir då:

Vad är en Ipod – egentligen?

Jo, för första gången någonsin går musikindustrin – som omsätter miljarder dollar – i omloppsbana kring en enda produkt. Förut köpte du en cd och tog den till stereon. Systemet var fullt av återförsäljare och lokala affärsrörelser. Musikaffärer, stereobutiker, generalagenter och så vidare. I dag går du direkt in på Apples internetbaserade Itunes Music Store och köper musiken. Du betalar med kreditkort. Både varan och pengarna far sekundsnabbt jorden runt och dina svenska kronor blir lika kvickt till amerikanska dollar (denna tjänst lanserades 2003 – alltså samma år som Sverige var upptaget med EMU-debatten och trodde att kronan stod mot euron).

Din musikspelare är musiken. Du själv är en global aktör, utan behov av andra importörer. Och då spelar det ingen roll om musiken du köper är svensk. Allt går ändå via Apples högkvarter i Cupertino, Kalifornien.

Men Ipoden tillverkas inte i USA. Det görs billigare i Kina. För ett år sedan avslöjade brittiska tidningen Mail on Sunday att Ipod görs i fabriker där arbetarna jobbar 15 timmar om dagen för dryga 300 kronor i månaden.

I Fattigsverige tvingades åtminstone de rika att se svältande arbetarbarn på gatorna. Det slipper vi i dag. I stället flyttas industriproduktionen runt i tredje världen, i jakt på de lägst betalda arbetarna. Så att du kan köpa billiga kläder, leksaker och musikspe-l­are. Det är lätt att säga sig vara globalise­r­ingskritiker. Det är svår­are att kräva ”dubbelt så dyra kläder!” i de svenska förstamajtågen.

Till och med

i amerikanska högerkretsar märks det att globaliseringsdebatten förändrats jämfört med 2001.

Den republikanske eko­nomen och före detta forskningschefen på Internationella Valutafonden –

Kenneth Rogoff

– är en trogen republikan. Men som så många amerikanska högerintellektuella låter han ibland som en svensk socialdemokrat från 1950-talet. Tesen i Washington DC är att rika länder inte kan konkurrera med låga skatter och låga löner. I stället menar Rogoff att USA bör göra som Sverige: fri högre utbildning och social trygghet är västvärldens möjlighet att konkurrera globalt. Det är därför produkter som Ipod är västerländska. Medan Kina bygger industrier bygger Sverige och USA varumärken. I valet mellan en Ipod och en märkeslös ”kinesisk” mp3-spelare väljer mer än 100 miljoner konsumenter den mycket dyrare vita märkesvaran. Trots att bägge produceras i Kina.

Kanske på samma fab­rik.

Brotten mot de mänskliga rättigheterna hos den kinesiska diktaturregimen glömmer vi så gärna. Det är bekvämare att kritisera den svenska handeln med Nazityskland 1933–45. Då riskeras inga svenska jobb i dag. Nästa år är det dags för Kinas motsvarighet till Berlinolympiaden 1936. Den gryende världsmaktens stora manifestation inför omvärlden. Inga krav reses på att svenska idrottare inte bör delta. En bojkott skulle skada den svenska ekonomin.

Det är också globalisering.

I stället

köper vi en Ipod och

Cornelis Vree­s­wijks

musik via­ Cupertino i USA. Globaliseringen är här. Faktiskt sedan 1400-talet. Frågan är inte om du är för eller emot.

Det är faktiskt ett faktum att hundratals miljoner lyfts ur fattigdomen i dag – i Kina, Indien och på andra håll. Men lika sant är att hundratals miljoner inte har fått det bättre. Eller till och med sämre.

I Sri Lanka tillverkas din t-shirt under koncentrationslägerliknande former.

Vad gör du åt det?

Artikelförfattaren är en av huvud­p­roducenterna bakom sommar­ens dokumentärserie i SVT, Globalisering. Premiär i kväll kl 21.30 i SVT2. Första avsnittet handlar just om Ipod.

Henrik Arnstad

Kultur

Prenumerera på Kulturens nyhetsbrev

Aftonbladets kulturchef Karin Petterson guidar till veckans viktigaste kulturhändelser och mest intressanta idédebatt.