Konstverk i förvandling
Fem dagars dansfestival invaderar Stockholmsscener
DANS Fem dagars dansfestival på tolv scener runt om i Stockholm inleddes i går på Dansens hus med två föreställningar som i uttrycket var väsensskilda, men med åtminstone ett tema gemensamt. The Loose Collective från Österrike tolkade Gamla testamentet, medan katalanska La Veronal utgick från Tizians berömda målning Venus från Urbino i sin föreställning Siena. Gammalt föder nytt, med andra ord.
I ljusrosa kläder och en mängd gitarrer framförd The Loose Collective en ironisk, inte sällan lekfull tolkning av Gamla Testamentet. Man läste stamtavlor eller refererade diskussioner genom att slänga bibelverser på varandra, enbart numren alltså, som ett slags parodi på hard core-kristna. Däremellan liknade den timslånga leken mest en rockkonsert, medan dansarna verkade göra tjugo variationer på att leka skottkärra. Ibland finurligt utfört, men med en dragning åt det studentikosa som kunde kännas en smula självupptaget.
Le Veronal dansar i en annan division. Scenen är ett rum på museum med Tizians tavla dit besökare kommer och minns, drömmer och fantiserar. Med voice over och en rad små historier vill man undersöka konstens funktion, hur relationen mellan betraktare och konstverk fungerar. Inte alldeles glasklart till innehållet, men Marcos Moraus strängt skulpturala koreografi utfördes av de nio dansarna med häpnadsväckande skicklighet. Det pas de deux där två kroppar tycktes byta under- och överkropp med varandra, som ett slags siamesiska tvillingar, var lika oförglömligt som vackert.