ÅSIKT

Lärdom att dra av judisk historia

Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.
KULTUR

Alla intygar hur mycket de bidragit till svenska samhället

Foto: Det så kallade judereglementet som avskaffades 1830. Foto: TT

En sak återkommer ­genom Aarons nya land, en tv-serie om judisk historia i Sverige som sänds i SVT med start i kväll. Om och om igen intygar folk att judarna har bidragit med så mycket till det svenska samhället.

Det är ju helt sant, men det skär ändå i hjärtat att höra det upprepas så. Som om ­judar på något sätt skulle ­behöva rättfärdiga sin närvaro i det här landet, som om deras ­tillhörighet var villkorad.

Att serien lägger en stark tyngdpunkt på judiska entreprenörer, industrialister och filantroper har å andra sidan sin logik. De första judarna - eller rättare sagt de första som fick lov att vara judar här - kom nämligen till Sverige som kvalificerad arbetskraft.

Allra först var Aaron Isaac, som rekryterades från Mecklenburg 1775 för sina yrkeskunskaper som sigillmakare och stensmidare. Han blev en uppburen samhälls­medborgare, kompis med Gustav III men inte okontroversiell inom den judiska gruppen.

Med avstamp hos honom gör serien kronologiska nedslag framåt. Vi får följa med till Marstrand, Göteborg, Norrköping och Stockholm - de första orter där judar tilläts bo - och höra om judars liv i fattiga stadsdelar som Haga i Göteborg, Söder i Stockholm och Nöden i Lund. Serien rör också vid ­religiösa slitningar inom gruppen. Andra världskriget och antisemitism då som nu har en given plats i berättelsen.

Programmen lider lite av en rudimentär, skol-tv-aktig form med talking heads, men de berättar en intressant historia som nog inte är så känd. Och de ger perspektiv på det svenska samhället, vem som är en främling i det, och under vilka omständigheter. Ta det så kallade judereglementet som gällde fram till 1830. Där fastslogs att varje jude som ville bosätta sig i Sve­rige måste äga minst 2 000 riksdaler - motsvarande tjugo årslöner. Att bidra med mycket var alltså ett villkor. Till och med i samband med andra världskriget krävde Sverige att de judar som släpptes in skulle ha sitt uppe­hälle garanterat.

Tanken går till Malta, som ­erbjuder medborgarskap till den som investerar 10 miljoner kronor i landet. Flera ­andra rika länder har liknande erbjudanden, och över­väger allt striktare försörjningskrav för migranter, alltmedan de fattiga drunknar i Medelhavet.

ARTIKELN HANDLAR OM