Hårresande huvudverk

"med extremt enkla analoga medel..."

Tre mänskliga kranier högt uppsatta på galleriväggen. Fontanellerna är uppsågade i enkla former. Det är som om man skulle kunna trycka träklossar från ett babypussel rakt ner i rektangeln, rondören och triangeln.

Ärligt talat har jag tidigare mest blivit illa berörd av Magnus Wallins stora biopolitiska gester i datorspelsestetik, allt för ofta inramade i nymytologisk moralism. Men nu, med extremt enkla analoga medel, lyckas han faktiskt få mig på fall. Och jag inser att jag saknat det.

Kort sagt, detta är våldsamma, lekfulla och extremt konkret påtvingande objekt som helt enkelt inte nöjer sig med att illustrera ett förskrivet skräckdrama. Placeringen, minst tre meter uppe på väggen, gör att man hindras studera kranierna på riktigt nära håll. Likväl skär de skarpa utsnitten rakt genom alla reflexartade avläsningar av verkets mening.

Jag kliar mig i hårbotten på vägen ut från Elastic Gallery i Malmö. Det kommer aldrig att kännas likadant igen.

Fredrik Svensk