ÅSIKT

Fult att använda fusk som slagträ mot LSS

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Foto: SUVAD MRKONJIC FOTOGRAFISKA AB
Micke Foss är beroende av hjälp dygnet runt
LEDARE

De skiljde sig på alla hjärtans dag efter semlor med rosa grädde. Hon orkade inte mer.

Men Anki och Micke Foss skilsmässa är ovanlig. De älskar varandra och att skriva under pappren den dagen var absolut sista utvägen.

Som Aftonbladets ledarsida berättat tidigare började det med att Micke fick en stroke i oktober 2015. Sedan dess behöver han hjälp dygnet runt och myndigheterna har då använt Anki som en resurs i vården.

En reva i välfärden

För så går det till. Så ser revorna ut i dagens välfärd. När någon av oss blir sjuk eller råkar ut för en bilolycka vältrar både Försäkringskassan och kommunerna över så mycket som möjligt av ansvaret på anhöriga, vanligen kvinnor.

Anki och Micke bor i Kalmar men det är likadant över hela landet. Främst är det fruar och döttrar som förväntas bära huvudansvaret och ofta gå ner i arbetstid för att ta hand om sjuka anhöriga.

Efter skilsmässan fick Micke den hjälp han har rätt till och Anki kunde återigen bli hans käresta - och inte hans vårdare.

Men varför behövde det gå så långt?

Medkänslan har urholkats

Därför att vårt samhälle håller på att slarva bort principen att människor är viktigare än system. Och när vi gör det hamnar människor som Anki och Micke i kläm.

I stället går utvecklingen åt andra hållet. LSS har de senaste åren urholkats och det pågår en politisk kampanj för att måla ut personer med funktionsnedsättning som fuskare. Budskapet är glasklart: ni kostar för mycket.

Hur kunde socialdemokraterna gå så vilse?

Foto: ELVIRA PIHL
Laila Naraghi (S), riksdagsledamot vill återupprätta LSS enligt de intentioner som fanns när lagen antogs

”LSS var en stor frihetsreform”

Laila Naraghi (S), 34, är nybliven riksdagsledamot från Kalmar län och efterträdde Håkan Juholt när han slutade i somras. Hennes morfar kom till Sverige som judisk flykting från Österrike på 30-talet och hennes pappa var från Iran. Själv är hon uppväxt i Oskarshamn.

Hon har engagerat sig starkt för personer med funktionsnedsättning inför Socialdemokraternas kongress i april.

– LSS var en stor frihetsreform när den kom på 90-talet. Ett jättestort steg för vårt samhälle och för människor som inte inkluderats tidigare, säger hon.

I december ställde Laila Naraghi den ansvarige ministern Åsa Regner (S) mot väggen om LSS i riksdagens frågestund.

Det var att gå lite utanför ramarna, normalt ställer riksdagsledamöterna ganska snälla frågor till "sina" ministrar och tilltaget fick stor uppmärksamhet i lokalpressen hemma i Kalmar län.

Hoppas på mer

Och hon fick ministerns löfte om att ändra i regleringsbrevet, alltså de instruktioner regeringen ger Försäkringskassan.

Men inför partikongressen hoppas hon på betydligt mer.

– Vi måste återupprätta LSS enligt de intentioner som fanns när lagen antogs. Sedan flera år upplever inte människor att de får vad de faktiskt har rätt till, säger Laila Naraghi.

Det är inte helt enkelt att följa alla turer kring LSS. Men 2012 kom en dom i Högsta förvaltningsdomstolen där rätten till personlig assistans tolkades mindre generöst än tidigare. Och 2015 kom ytterligare en.

Efter domarna har Försäkringskassan skärpt reglerna och många personer med funktionsnedsättning har helt eller delvis förlorat den hjälp de haft.

”Bryta utvecklingen av antalet timmar”

Efter regeringsskiftet 2014 gav regeringen dessutom Försäkringskassan i uppdrag att "bidra till att bryta utvecklingen av antalet timmar" till personlig assistans. Detta har av många tolkats som det egentliga startskottet till försämringarna.

De rödgröna har försökt försvara sig med att förändringarna beror på domen från 2012 som alltså kom under förra regeringen. Men det är att luras.

Om Åsa Regner hade ha velat göra något åt situationen skulle det bara ha varit att föreslå en lagändring. För att komma undan kritiken har regeringen i stället tillsatt en LSS-utredning som ska vara klar 1 oktober 2018, alltså tre veckor efter valdagen.

Stor fråga på S-kongressen

I Kalmar län möter Laila Naraghi ofta personer som drabbats av de nya hårdare reglerna.

- Det här är en jättestor fråga där jag kommer ifrån, ute bland folk och bland partiets gräsrötter, säger hon.

Och det verkar inte bara gälla Kalmar län. Till S-kongressen har medlemmarna skickat in inte mindre än 48 motioner om LSS. Däremot är partiledningen så luddig den kan i sina svar. LSS ska "utvecklas" och "moderniseras" står det.

Men Laila Naraghi vill ha ett löfte om att lagen ändras så att de negativa effekterna från domarna 2012 och 2015 upphävs. I klartext: att de som berövats sin personliga assistans ska få den tillbaka.

- Samtidigt måste vi göra något åt kostnaderna, det är orimligt att företag kan ta ut vinst på det sätt som sker i dag. Pengarna måste ju gå till assistans och inte till företagsvinster, säger hon

Ful debatteknik

Regeringens debatteknik är ganska ful. Försäkringskassans generaldirektör Ann-Marie Begler har i ett par år försökt sprida bilden av ett utbrett assistansfusk.

I en artikel från 2016 skriver hon om det "omfattande brottsliga utnyttjandet av assistansersättningen". Hon jämför det med hur vanligt "fortkörning" är. Och Åsa Regner har mumlat med.

Men det är tunn is.

Självklart förekommer fusk och det måste bekämpas, men under hela 2016 polisanmälde Försäkringskassan assistansfusk bara vid 32 tillfällen, en minskning från föregående år. Det kan jämföras med att ungefär 140 000 svenskar fälldes för fortkörning.

Prata om rätt saker

Men retoriken skrämmer och människor känner sig utpekade.

- Under många år har man gått hårt åt människor, sjuka, arbetslösa, flyktingar. Det skapar självklart en rädsla för vem som står näst på tur, säger Laila Naraghi.

Förhoppningsvis ingen.

För när S-kongressen slår upp sina portar den 8 april i Göteborg är det inte längre bara Åsa Regner som bestämmer. Och då kanske vi kan börja prata om rätt saker igen.