Lågt engagemang från företag i utsatta områden

Av: 

TT

Min ekonomi

Nya svenskar i utsatta områden vill gärna ha jobb – men många känner inte till vilka möjligheter som finns, då de saknar ett nätverk.

– Jag träffar så sällan svenskar, säger Mohammed Mohamud, som bor i Rinkeby och tycker att segregeringen gör att han tappar språket.

Han har bott i Sverige länge, sedan början på 90-talet då han kom från Somalia.

– Då bodde jag i Gävle och lärde mig svenska bra. Men nu har jag glömt så mycket. Jag har bott här i Rinkeby i 15 år, och jag träffar så sällan svenskar, säger Mohammed Mohamud.

Han träffar mest somalier, och då blir det somaliska. Han har jobbat under större delen av sin tid här, men nu är han arbetslös och söker jobb. Språket är jätteviktigt, tycker han, och förstås kontakter med övriga samhället.

Enligt Ahmed Abdirahman, vd och grundare av Stiftelsen The Global Village, finns det många i samma sits som Mohammed Mohamud i utsatta områden.

– Segregationens effekter kan inte underskattas, säger Ahmed Abdirahman.

Språktest för medborgarskap

Stiftelsen har låtit Novus göra en undersökning av hur de som bor i landets utsatta, eller mycket utsatta områden, ser på politiken. Och enligt Abdirahman visar undersökningen att de som tillfrågats tycker att språket är mycket viktigt för att kunna integreras, och att en majoritet är för språktester för medborgarskap.

Att få bukt med kriminaliteten ligger i topp som den viktigaste politiska frågan, men på andra plats kommer jobb och integration. Hälften av dem som tillfrågats underkänner Sveriges integration.

Ahmed Abdirahman tycker att det är ett misslyckande.

– Sverige har tappat visionen om ett inkluderande samhälle.

Han förklarar att den som lever segregerat sällan träffar dem som jobbar inom olika yrken, och då inte heller vet hur vägarna dit kan se ut. Den som inte känner någon som är exempelvis it-utvecklare, statistiker, ingenjör, plåtslagare eller ekonom kan inte heller se sig själv i ett sådant yrke.

– Problemet är inte att det är brist på möjligheter i Sverige. Men det är förutsättningarna för att ta vara på möjligheterna som inte finns, säger Ahmed Abdirahman.

Vill inte bo granne

Novus har också intervjuat högre chefer inom näringslivet och i offentlig verksamhet om integrationen. De tycker att invandringsfrågan är den viktigaste för Sverige, men samtidigt anser över hälften av de tillfrågade cheferna att utvecklingen går åt fel håll, och lika många tycker att Sverige har dålig integrationspolitik.

58 procent tycker att regering och riksdag har det huvudsakliga ansvaret för att förbättra integrationen, bara 2 procent tycker att det ligger på näringslivet. En stor andel av cheferna uttrycker sig negativt till att bo granne med någon med muslimsk (23 procent), afrikansk (17 procent) eller med bakgrund i Mellanöstern (20 procent).

– Det säger en hel del. Näringslivet lägger allt i händerna på riksdag och regering, säger Ahmed Abdirahman.

Han tycker att näringslivet måste se segregation, polarisering och utsatthet som ett hot att motverka. Precis som andra hot, som klimatkrisen eller ekonomiska kriser. Företagen behöver engagera sig, men inte för att hjälpa eller tycka synd om, utan av eget intresse.

Abdirahman anser att företag borde sätta mål att sträva mot, men att så inte görs när det kommer till mångfald, inkludering och integration. 54 procent av de tillfrågade cheferna tycker att etnisk mångfald är viktigt eller mycket viktigt på arbetsplatsen, men bara 22 procent gör mätningar av etnisk mångfald.

Lågt engagemang

Hälften av de tillfrågade cheferna tycker också, liksom de som bor i de utsatta områdena, att språket är det allra viktigaste för att förbättra integrationen, och en förklaring till att det är svårt att öka den etniska mångfalden.

Men när det gäller företagens eget engagemang i utsatta områden är det klent. 45 procent har inte något engagemang alls i utsatta områden, 20 procent erbjuder sommarjobb eller praktikplatser, och 9 procent ger ekonomiskt stöd till föreningar.

– Då företag och verksamheter effektiviseras så dras service och kontor tillbaka från utsatta områden. Det är bra att effektivisera, men hur ska de utsatta områdena bli en del av samhället och näringslivet? Många av jobben tillsätts genom kontakter.

Bostads- och skolsegregationen orsakar stora problem med språkträning, karriärmöjligheter, informella nätverk och kunskapsutbyten, förklarar Abdirahman.

– Näringslivet är inte närvarande i de utsatta områdena, säger han och pekar på att det inte finns en enda bank i Rinkeby-området i Stockholm, och inte heller några butikskedjor.

Fast det finns också företag som aktivt försöker bryta isoleringen, berättar han.

– Stiftelsen The Global Village har ett långsiktigt samarbete med bland annat H&M och Axel Johnson om vikariepool och praktikplatser. Det ger resultat, säger Ahmed Abdirahman.

ANNONS EXTERN LÄNK

Sänk ditt elpris idag och spara pengar - gå med i Kundkraft här.

Kundkraft

Publisert: