’’Att bli utesluten ur samtalet är första steget mot mobbning’’

MIN EKONOMI

Att varje dag vakna med en klump i halsen. Att varje dag känna skuld och skam. Det är vardagen för 350 000 svenskar enligt Arbetsmiljöverket.

Aftonbladet har tittat närmare på vuxenmobbning på våra ­arbetsplatser.

Foto: Kristina Östberg är psykoterapeut och medförfattare till boken ’’Mobbning på ­arbetsplatsen’’

Att vara utsatt för någon form av mobbning på arbetsplasten är mycket vanligt i Sverige, vi är dåliga på att upptäcka, bemöta och hantera utsattheten som påverkar vår vardag. Kristina Östberg är psykoterapeut och har skrivit boken ”Mobbning på arbetsplatsen, handbok i konsten att slå tillbaka” tillsammans med Lasse Eriksson.

– Ofta handlar det om att man inte pratar med varandra, det behöver inte vara privata samtal, utan det kan vara så enkelt som att man inte säger hej, säger Kristina Östberg.

Vem som helst blir inte mobbare

Man kan inte säga att det finns några speciella typer av människor som blir mobbare eller att vissa människor blir utsatta. Trots detta blir inte vem som helst en mobbare. Personen måste någonstans tycka att det är okej att behandla andra på ett felaktigt sätt. Ett beteende som vem som helst kan använda men som ­inte alla gör.

Anna Wigforss på Arbetsmiljöverket berättar att deras statistik visar att nio procent av den arbetsföra befolkningen i Sverige är utsatt för kränkningar på arbetsplatsen. Hon menar att man kan se vissa mönster i anmälningarna om mobbning, den offentliga ­sektorn ligger högre och kvinnor är generellt mer utsatta.

– Den offentliga sektorn är mer utsatt än den privata, mycket för att det är stora organisationer med få chefer. Anmälaren är oftare en kvinna än en man men det hänger ihop med att den offentliga sektorn har fler kvinnliga anställda, säger Anna.

Mobbning sker ofta stegvis, där kränkningarna mot en ­person ökar med tiden. Kristina ­Östberg har i flera år arbetat med ­både mobbare och personer som ­varit utsatta för mobbning. Den som blir mobbad har i början ­ofta svårt att se allvaret i situationen och avfärdar tecken på mobbning som ett missförstånd eller att det är de själva som är problemet.

– Jag möter hela tiden människor som letar skulden till mobbningen hos sig ­själva, men att en person blir ­mobbad är ofta en ­tillfällighet. Den som blir utsatt för mobbning eller blir kränkt av en kollega tycker ofta inte illa om den som mobbar till en början, menar Kristina.

Första steget mot mobbning

Att inte prata med eller att utesluta någon ur de dagliga samtalet är ofta det först steget mot mobbning. Kristina menar att det ­ofta handlar om att inte bli ­bekräftad eller uppmärksammad för sina idéer på samma sätt som andra. Många gånger när någon utsätts för mobbning blir personen inte bemött på rätt sätt av omgivningen. När den utsatte ber om hjälp avfärdas det ofta med att det handlar om en personkonflikt.

– Det är förödande för den som är utsatt. Då tvingas personen att umgås med den som mobbat och problemet reds inte ut, säger Kristina.

Därför tar det ofta längre tid innan den som är utsatt kan börja försvara sig och ta tag i problemet. Kristina har några konkreta råd till en person som känner att någonting på arbetsplatsen inte stämmer.

– Börja dokumentera i en dagbok vad som händer och när, så att du vet vad som sker. Huvudet har ofta svårt att minnas, så en dagbok kan vara bra, speciellt i ett tidigt skede innan man vet med säkerhet att det handlar om mobbning, säger Kristina.

När mobbningen tilltar blir den ofta mer verbal. Mobbaren blir djärvare i sin framtoning, mer ­öppen och utsätter den som mobbas för glåpord och påtalar offrets brister både inför den som utsätts och inför kollegor. Här läggs även grunden för det sista steget på trappan där mobbaren får med sig andra i sin kränkande behandling och det blir en form av gruppmobbning och utfrysning.

Folkhemmet spelar in

En person som utsätts för långvarig mobbning får ett annat beteendemönster som är starkt förknippat med hur ett brottsoffer reagerar.

– Den utsatte reagerar ofta med hela kroppen, personen får ett förändrat beteende precis som ett brottsoffer och växlar strategier flera gånger i timmen, arg, ledsen, glad och självsäker. Sen ska man inte heller glömma att mobbning är ett brott enligt arbetslagstiftningen, säger Kristina.

Trots att många anmäler mobbning tror man på arbetsmiljöverket att mörkertalet är stort. En anledning till att inte fler anmäler tror Kristina kan bero på våra rötter i folkhemmet.

– Vi har en bra lagstiftning i Sverige, men vi är uppväxta med den solidariska folkhemstanken. Vi vill inte tro illa om folk, eller att en person kan utsätta en ­annan person för kränkningar. Därför vill vi gärna tro att det handlar om personkonflikter, säger Kristina Östberg.

Hit kan du vända dig

OMM – Organisationen mot mobbning

www.o-m-m.se

Föreningen stopp

– mot kränkande särbehandling i arbetslivet

www.foreningenstopp.se

Jourhavande medmänniska

www.jourhavande-medmanniska.com

Jourhavande präst

Ring 112 och sök jourhavande präst.

ARTIKELN HANDLAR OM