Telenor säljer mobilverksamhet i Myanmar
Publicerad 2021-07-08
Norska Telenor säljer mobilverksamheten i Myanmar till det Libanonbaserade investeringsbolaget M1 Group.
”Situationen har blivit alltmer krävande avseende anställdas säkerhet, regelverk och god företagspraxis”, kommenterar Telenorchefen Sigve Brekke i ett mejl till TT.
Uppgörelsen är värd omkring 900 miljoner norska kronor, varav 470 miljoner kronor ska betalas över en femårsperiod, enligt Telenor.
Den norska teleoperatörens verksamhet i Myanmar, där en militärjunta tog makten den 1 februari, är omtvistad. Häromdagen kom uppgifter om att juntan krävt att Telenor lämnar ut känsliga personuppgifter om sina kunder.
Telenor har fler än 16 miljoner kunder i Myanmar och är därmed en av de största mobiloperatörerna i landet.
Telenor gav sig in på landets telekommarknad 2014.
Ville göra skillnad
”Vi kom till Myanmar 2014 med en önskan om att göra skillnad, och har sedan dess tagit del av en stark utveckling” skriver Sigve Brekke i ett mejl till TT.
– När Telenor gick in i Myanmar var läget ett annat, men juntan har aldrig släppt greppet helt. Myanmar fick mycket kapital allokerat till sig, och Telenor såg nog att de kunde bidra till att tillgängliggöra tjänsterna, säger Stefan Gauffin, telekomanalytiker på DNB.
Han förklarar att teletjänster var mycket dyra innan, och att bara kanske 10 procent av befolkningen hade tillgång till mobiltjänster.
Enligt Sigve Brekke gjordeTelenor en noggrann riskanalys innan inträdet på marknaden i Myanmar, och att företaget har varit öppna för utmaningar och risker sedan dess. ”Tillsammans med våra anställda och våra partners har vi varit en positiv bidragsgivare till befolkningen i Myanmar, och vi har levererat telekomtjänster i toppklass”, skriver Sigve Brekke.
Men sedan militärjuntan tog makten har det inte gått så bra.
– Telenor har hamnat i en extremt svår situation. De har till exempel tvingats stänga ned nät för att försvåra protester. Telenor har en hög etisk profil, och det har gjort det omöjligt att vara kvar, säger Stefan Gauffin.
Telenor aviserade en nedskrivning av värdet på tillgångarna i Myanmar på 6,5 miljarder norska kronor i början av maj i år. I början av juni deklarerade därefter Telenor att de utvärderade möjligheten att sälja verksamheten.
”På senare tid har situationen blivit alltmer krävande, med hänsyn till anställdas säkerhet, regleringar och god företagspraxis, och vi har därför utvärderat alla möjliga alternativ. Som situationen har blivit är försäljning den allra bästa lösningen” skriver Sigve Brekke.
Men kanske kan man undra om Telenor nu sviker Myanmar, när bolaget som västerländskt telekomföretag med etiska principer från vår del av världen nu väljer att lämna.
– Ja, det kan man ju tänka. Det är ett svårt val, att vara ett västerländskt företag som upprätthåller västerländska värderingar. Samtidigt ger man sitt stöd till juntan om man är kvar, genom att betala licenser, säger Stefan Gauffin.
Asienstrategi
Telenor kommer att fortsätta sitt engagemang i Asien, med verksamhet i bland annat Thailand, Bangladesh, Pakistan och Malaysia.
Andra telekombolag, som exempelvis Telia, har lämnat politiskt oroliga länder i Asien och koncentrerar verksamheten till lugnare länder.
– Både Telia och Tele2 har lämnat oroliga länder. Telia efter att ha agerat korrupt, och det är en väldigt stor skillnad. Telenor har gått in för att vara en positiv kraft, säger Stefan Gauffin.
Nu tänker Telenor vara kvar i Asien, trots det snopna utträdet ur Myanmar.
”Vår Asien-strategi ligger fast, och vi kommer att fortsätta att leta efter möjligheter att stärka vår närvaro och skapa värde i regionen” skriver Sigve Brekke till TT.
Frågan är hur företag ska göra med investeringar i politiskt instabila länder. De kan både ge vinster för företagen och västerländska influenser för demokrati och utveckling, men samtidigt innebär det stora risker.
– Det är inte helt enkelt. Om man tittat på Asiens bidrag till Telenor så har det gett en helt annan tillväxt, det var en obearbetad marknad då de gick in. Så är det inte nu. Man ser fler och fler företag som backar ur nu, för de får inte de fördelar de fick tidigare, säger Stefan Gauffin.