Ingvar Carlsson: En trovärdig bild

Av: TT

Publicerad:
Uppdaterad:
1 av 3 | Foto: ALI LORESTANI/TT
Socialdemokraternas tidigare statsminister Ingvar Carlsson lägger ner en krans vid förre statsminister Olof Palmes grav i samband med årsdagen av dödsskjutningen på Sveavägen. Arkivbild.

Den tidigare statsministern Ingvar Carlsson (S) är inte helt nöjd med åklagarens besked men tycker ändå att man nu fått en trovärdig bild av vad som har hänt.

– Jag kommer för första gången försöka acceptera att det var så här det gick till och se till att det inte är ett öppet sår längre, säger han till TT.

– Det är klart att jag hade önskat att det funnits mer handfasta bevis så att man på det sättet hade kunnat sätta en slutpunkt. Men jag vet att den här utredningen har stått inför en väldigt svårt uppgift, och då tycker jag ändå att man gett en någorlunda trovärdig bild av vad som hände på Sveavägen, säger Carlson.

Han innehade flera statsrådsposter på 1960-, 1970- och 1980-talen under Olof Palme. Efter mordet övertog han statsministerposten 1986 och valdes samma år till partiordförande.

"Missade möjligheter"

Han noterar åklagarens kritik mot det tidigare polisarbetet.

– Det är klart att det känns bittert att man missade möjligheterna att skapa klarhet. Man kan inte bara skylla på Holmér, han fick ju avgå 1987, och man hade möjligheter därefter och under hela 1990-talet att förhöra Skandiamannen. Och det fanns ju en granskningskommission. Jag förstår inte hur han kunnat slinka emellan, säger Ingvar Carlsson.

– Det fanns ju en motsättning under hösten 1986 mellan polis och åklagare, och då kallade regeringen till sig båda parter och sade att det handlade om ett mord på en statsminister och man måste lösa upp samarbetsproblemen. Men när det inte fungerade fattade vi det ovanliga beslutet att lyfta upp hela frågan på rikspolischefsnivå, säger Carlson.

Han menar att polisen begick många misstag. Det gjordes ingen ordentlig brottsplatsundersökning, och en och en halv timme efter mordet på en statsminister hade regeringskansliet fortfarande inte spärrats av.

Trots att han nu är beredd att acceptera den bild som åklagaren gett, inser han att det är problematiskt att peka ut en person som inte kan försvara sig.

– Det är ett problem. Jag förutsätter att man vägt in den aspekten och att man kan stå för detta. Men den frågan är värd att ställa, för man får ju inte förtala en död person. Men det är en fråga som åklagaren ska svara på, säger Ingvar Carlsson.

Anna-Greta Leijon

– Min första känsla var tomhet. Man hade fått intrycket att det fanns mer konkreta saker. Men trots en duktig åklagare så är det ändå så att det inte gör det, och det skapar naturligtvis en osäkerhet, säger den tidigare justitieministern Anna-Greta Leijon (S) till TT.

Hon blev 1973 biträdande arbetsmarknadsminister under Olof Palme. 1987 utsågs hon till justitieminister av Ingvar Carlsson. Ett år senare tvingades hon avgå, efter att ha skrivit ett rekommendationsbrev till bokförläggaren Ebbe Carlsson. Ett brev som han använde i sina privatspaningar kring det så kallade PKK-spåret, där misstanken var att kurdiska PKK mördat Olof Palme på uppdrag av Iran.

Åklagaren kritiserade den tidigare utredningen för de misstag som begicks och att man missade Stig Engström. Frågan är vilken roll PKK-spåret spelade i det sammanhanget.

– Det kan jag inte bedöma. Den här mannen fanns ju med redan från första början redan före PKK-spåret, säger Anna-Greta Leijon.

Hon tror att beskedet från åklagaren innebär att det blir svårt att sätta punkt.

– Jag är rädd för att man inte kan det. Jag tror att väldigt många av dem som varit engagerade i det här kommer fortsätta att försöka hitta en sanning som de upplever som trolig, säger Anna-Greta Leijon.

Thage G Peterson

– Jag hade hoppats på tydligare bevismaterial så att den här varbölden för svenska folket hade kunnat försvinna, säger tidigare statsrådet och talmannen Thage G Peterson till TT.

Han tror inte att alla kommer att acceptera åklagarens besked.

– Nu har åklagaren sagt att mordet är löst, och det var en gedigen genomgång han gjorde. Men det finns två stora svagheter: man har inte något vapen och ingen dna-bevisning. Jag vill tro att mordet är löst, men jag hade hoppats på tydligare bevismaterial, säger Peterson.

Han var industriminister i Palmeregeringen 1982 till 1988  och personlig vän med Olof Palme. Två år efter mordet var han justitieminister en kort tid för att därefter utses till riksdagens talman.

Han är rädd för att bristen på tydligare bevis från åklagaren gör att Palmemordet förbli ett öppet sår.

– Ja, den frågan har plågat mig i dag faktiskt. Jag hade hoppats på tydligare bevis som alla hade accepterat, men det är jag inte så säker på att man gör. Jag tror inte att vi i dag kan sätta punkt för det här, säger Thage G Peterson.

Han noterade åklagarens kritik mot den tidigare Palmegruppen, för att de inte följde upp Stig Engström-spåret ordentligt.

Öppen dörr

– Det ligger mycket i det. Mordet har förföljt mig under 34 år; Olof var en personlig vän, vi umgicks privat. En fråga som hela tiden förföljde mig var oredan mellan Rikspolisstyrelsen och Stockholmspolisen och mellan åklagare och polis. Det var öppna strider, vilket ledde fram till felsteg. Det blev snarare ett problem än en lösning för oss, säger Peterson.

Om det är rätt eller fel att lägga ned förundersökningen vill han inte ta ställning till.

– Jag vill inte ha någon ny utredning eller kommission, men jag vill inte att dörren stängs för dem som arbetar vidare. Därför bör det finnas en möjlighet för dem att nå polisen för att framföra tips. Till exempel en dygnet runt-öppen telefonlinje, säger han. 

Publicerad:

LÄS VIDARE