Det här vet vi om de stora skalven

TT TT-AP-AFP

Publicerad 2023-02-12

Det första skalvet inträffade klockan 04.17 lokal tid (02.17 svensk tid), natten mot måndagen och hade en magnitud som uppmättes till 7,8. Bildmontaget till vänster visar satellitbilder av staden Kahramanmaras före och efter skalvet.

De kraftiga jordbävningarna i Turkiet och Syrien har krävt tusentals dödsoffer och lett till en enorm förödelse. Här följer det vi känner till om händelserna så här långt.

När och var började skalven?

Det första och största skalvet skedde klockan 4.17 lokal tid (2.17 svensk tid), natten mot måndagen. Dess magnitud har uppmätts till 7,7 eller 7,8 – och det inträffade på omkring 18 kilometers djup. Epicentrum var i sydöstra Turkiet, nära gränsen till Syrien. Det var ungefär 20 kilometer norr om tvåmiljonersstaden Gaziantep och strax söder om miljonstaden Kahramanmaras.

Det stora skalvet följdes av många efterskalv varav flera hade en magnitud på omkring 6. Nio timmar efter det första skalvet, vid lunchtid på måndagen svensk tid, skedde ytterligare ett än mer kraftfullt skalv. Det hade sitt epicentrum några mil norr om Kahramanmaras och en magnitud som uppmättes till 7,5.

På tisdagsmorgonen uppmättes två skalv med en magnitud på minst 5.

Det starkaste av skalven är det kraftigaste som har drabbat Turkiet sedan 1939. Det rapporteras ha känts i såväl Grekland som Egypten och registrerades även av mätstationer så långt bort som Sverige och Grönland.

.

Hur många har skadats och omkommit?

Över 28 000 människor har dött i katastrofen, enligt nyhetsbyrån AFP. Enligt många experter kommer den siffran att stiga. Tiotusentals har skadats.

Världshälsoorganisationen (WHO) beräknar att de som behöver hjälp räknas i miljoner och inte tusental. Enligt WHO bor 23 miljoner människor i de utsatta områdena, varav 5 miljoner anses tillhöra ”särskilt sårbara befolkningar”.

Antalet offer som hittas väntas också fortsätta att stiga i takt med att sök- och räddningsarbetet pågår och rasmassor i det drabbade området röjs.

Räddningsarbetet har komplicerats av vinterväder med regn och snö på flera håll. De låga temperaturerna har också slagit hårt mot alla de människor som förlorat sina hem i jordbävningarna.

.

Hur stora är skadorna?

Från turkiska myndigheter rapporteras att över 12 000 byggnader antingen rasat eller skadats och rapporter om stora skador kommer från många städer inom en radie på minst 30 mil från epicentrum.

I det krigshärjade Syrien rapporteras ytterligare hundratals byggnader ha rasat. FN:s organisation på plats meddelar att bland annat lager med förnödenheter till internflyktingar har förstörts.

Även flera kulturhistoriskt värdefulla byggnader har skadats i jordbävningarna, bland annat en befästning i turkiska Gaziantep, vars äldsta delar är över 2 200 år gamla. Enligt FN:s kulturorgan UNESCO har också två platser på dess världsarvslista skadats. Det handlar om delar av den syriska staden Aleppo och fästningen i den sydöstra turkiska staden Diyarbakir.

Turkiet har utfärdat arresteringsorder för minst 130 personer, misstänkta för byggfusk som kan ha bidragit till det höga dödstalet efter skalven. Landet har byggnormer tänkta att minska skador vid jordskalv, men trots det har tusentals byggnader rasat.

.

Varför inträffade skalvet där?

Turkiet är ett av jordens mest jordbävningsdrabbade länder. Den anatoliska halvön utgör i princip en egen mikroplatta och de kraftiga jordbävningar som inträffar där sker när de afrikanska och arabiska plattorna trycks mot den anatoliska plattan. Den spricka som uppstått är enligt seismologen Björn Lund omkring 20 mil lång och går från Medelhavskusten nordost mot östra Turkiet.

Skalven har skett i ett område som sträcker sig från ett område nära Cypern i Medelhavet och i diagonal nordöstlig riktning genom Turkiet.

Det har gått mer än ett århundrade sedan ett skalv orsakade förödelse i denna skala i regionen. Men det har skett mindre jordbävningar då och då under de senaste 25 åren och regionen har bedömts ligga i riskzonen för en större katastrof.