Det fanns inget alternativ – Kaplan måste bort

Att bostadsminister Mehmet Kaplan (MP) tvingas lämna regeringen bör inte förvåna någon.

Exempellösa jämförelser mellan Israel och Nazityskland och en exceptionellt dålig krishantering gör honom olämplig att sitta i regeringen.

Kaplan har en lång karriär som politiker bakom sig. Redan för tio år sedan gjorde han debut i riksdagen.

Han har, sannolikt på grund av sitt glada och lättsamma sätt, varit mycket populär i sitt parti. Nu försvinner han från politikens elitnivå med svansen mellan benen.

Sannolikt hade Mehmet Kaplan, som blev minister för 1,5 år sedan, klarat sig kvar om det stannat vid avslöjandet om en middag han deltog i förra sommaren. En av de andra gästerna var ordförande i den svenska grenen av Grå vargarna, ett turkisk fascistisk och våldsbejakande ungdomsförbund.

Det var oproffsigt av Kaplan och hans stab att inte ha koll på de andra gästerna. En minister legitimerar deltagare i ett evenemang genom sin blotta närvaro och det var det bostadsministern gjorde med de Grå vargarna som står bakom ett hundratal politiska mord genom årtiondena.

Krishanteringen av middagsfadäsen var dessutom under all kritik. Klarar man inte av det klarar man inte heller av att sköta landets bostadspolitik.

Men när Svenska Dagbladet i söndags avslöjade att Mehmet Kaplan jämfört Israels behandling av palestinier med Nazitysklands agerande mot judarna under 1930-talet beseglades hans öde.

Israel beter sig på intet sätt exemplariskt mot palestinierna. Landet utsätts med rätta för stark kritik för bosättningar, byggande av murar och allmänna trakasserier.

Men att jämföra det med nazisternas storskaliga utrotning av judar är inte bara groteskt. Det visar också på en gränslös historielöshet hos Mehmet Kaplan och gör honom helt olämplig som minister och omöjlig att använda som representant för Sverige.

Stefan Löfven skulle inte kunna förklara för en enda av sina kolleger att han låter en sådan person sitta kvar i regeringen. Särskilt som Kaplan visat häpnadsväckande prov på bristande omdöme vid andra tillfällen. Alltså måste han bort.

För Miljöpartiet är Kaplans bryska avsked ur regeringen ännu ett streck i räkningen. Deras tid vid makten har inte varit kantad av rosor. De sakpolitiska framgångarna är få och förtroendet för klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP) är i botten.

Även förtroendet för utbildningsminister Gustav Fridolin, det manliga språkröret för de gröna, har sjunkit kraftigt sedan han blev statsråd. Men fallhöjden till Romson är fortfarande hög.

Miljöpartiet ville stoppa bygget av Förbifart Stockholm. Den byggs. Partiet ville stänga Bromma flygplats. Den blir kvar tills Svedavias nuvarande arrendekontrakt med Stockholms stad löper ut om 22 år.

De gröna vill stänga Vattenfalls tyska kolkraftverk och kolgruvor. Nu säljs de i stället. Vattenfall presenterar detaljerna i eftermiddag.

De ville stänga ner resterande kärnkraftverk. Fyra kommer av allt att döma stängas av i förtid. Men inte på grund av politiska beslut. Utan för att de med dagens låga elpriser inte ger tillräckliga vinster.

avLena Mellin

ARTIKELN HANDLAR OM